De många politikerna gör politiken anonym och gör det svårare för oss att utkräva ansvar från de styrande, skriver Johan Gustafsson. FOTO: ANDERS WIKLUND/TT

Debatt: ”Många politiker ger inte bättre demokrati”

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Sverige har ett av världens största parlament. Inte i absoluta tal, men sett till hur många väljare varje riksdagsledamot representerar är det bara några få lilleputtländer som slår oss. Det medför inte bara onödiga kostnader, utan framförallt ett urvattnat ansvar för våra politiker. Det är inte bara slöseri med skattebetalarnas pengar, utan också ett demokratiskt problem. Erik Bengtzboe (M) är en av få riksdagsledamöter som lyft det orimliga i att Sverige har så många politiker och krävt att riksdagen ska bantas ned.

I ett internationellt perspektiv representerar våra politiker förhållandevis få väljare. En parlamentsledamot i Tyskland, Nederländerna eller Frankrike representerar fler än tre gånger så många väljare som en riksdagsledamot. Tanken med de många politikerna var säkert god från början. Så gott som alla skulle känna en riksdagsman, som skulle hjälpa till att förankra politiken från Stockholm. Men idag förankras politiken i tidningar och TV av ledande företrädare för partierna och väljarna har en helt annan möjlighet till direktkontakt via sociala medier.

Demokrati måste få kosta, men fler politiker ger oss inte bättre demokrati. Sveriges riksdag kostar nästan två miljarder om året och varje ledamot kostar låg räknat skattebetalarna ett par miljoner om året bara i ersättningar. Men kostnaden är inte det stora problemet. De många politikerna gör politiken anonym och gör det svårare för oss att utkräva ansvar från de styrande. För om vi inte ens lär oss deras namn, hur ska vi kunna avgöra vem som förtjänar förnyat förtroende? Riksdagsledamöterna förvandlas till en grå massa med ett enda stort kollektivt ansvar för de beslut som fattas, eller inte fattas. Det skapar grogrund för populister och missnöjespartier som kan kanalisera missnöjet när ingen tar ansvar.

Riksdagens främsta uppgift rent konstitutionellt är att stifta våra lagar. Men i praktiken ligger stora delar av lagstiftningsprocessen på regering, departement och i viss mån i utskotten. Lagstiftningen blir inte bättre av att fler röstar igenom den i riksdagens kammare.

En bantad riksdag är inte bara en möjlighet att spara skattepengar. Med färre politiker skulle vi få en vassare riksdag, där våra representanter skulle kunna få mer resurser och bättre möjligheter att utföra sitt arbete. Vi skulle få mer valuta för våra skattepengar helt enkelt. Demokratin blir inte starkare av att fler trycker på knappen när riksdagen röstar. Tvärtom leder det till att vi får mindre demokrati för pengarna. Därför är det hög tid att se över storleken på våra folkvalda församlingar.

Johan Gustafsson

slöseriombudsmannen

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

DebattDemokratiEkonomiVal 2018
Relaterat