Konstnärernas riksförbund uppmanar de sörmländska politikerna att satsa på kulturpolitiken i regionen. Foto:

Debatt: Nya möjligheter för Sörmland att speglas i konsten

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

I januari 2018 förändrades förutsättningarna för den regionala och kommunala kulturpolitiken. Professionell bild- och formkonst blev, efter riksdagsbeslut, en central del av Kultursamverkansmodellen som ger länet statliga anslag. Det innebär att Regionförbundet Sörmland nu bör utveckla sin konstverksamhet i samverkan med länets kommuner och konstnärer.

I den kulturpolitiska valkompassen på Kulturvalet.se svarar dessutom alla rikspartier Ja på frågan om invånarna, oavsett var i landet man bor, ska kunna ta del av ett mångfacetterat utbud av bild- och formkonst. Så en högaktuell fråga i den pågående valrörelsen, som politiker i Sörmland borde besvara, är: vilka satsningar på bild- och formkonsten vill ert parti göra?

Vi bidrar gärna med fyra uppslag.

Det mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i våra vardagsmiljöer är den offentliga konsten. Genom att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar får kommunen en mekanism som år för år säkerställer att våra livsmiljöer berikas med existentiella och konstnärliga kvaliteter. Skrivs enprocentsregeln in i markanvisningar och exploateringsavtal delas ansvaret för den offentliga konsten mellan privata och offentliga aktörer.

Oavsett i vilken kommun man bor, bör det finnas en levande konstscen. För det behövs ett par utställningsplatser för samtida konst i kommunen. En förutsättning för kvalitet är att bild- och formkonstnärerna får skäliga villkor och betalt för sin arbetstid (MU-avtalet). Det behövs för konstnärers medianinkomst i Sörmland är 12876 kr före skatt (2014), vilket kan jämföras med 23621 kr som är genomsnittet för alla yrkesverksamma i länet.

Två andra utmaningar är att säkerställa dels att kommunen har en strategi för att konsten och kulturen finns med i samhällsplaneringen, dels att det finns adekvata ateljéer och verkstäder för konstnärerna.

Tar kommunerna ett helhetsgrepp om de här fyra områdena kan sörmlänningarna få ett likvärdigt utbud av samtida konst och kultur. Här kan och bör Regionförbundet Sörmland samverka och stödja de kommuner som utarbetar planer för bild- och formkonsten. I exempelvis Västra Götaland går regionen in med delfinansering för att konstnärerna ska få skäliga utställningsersättningar. I Skåne stödjer regionen ett kartläggnings- och utvecklingsarbete om enprocentsregeln.

Genom att ta stöd i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik” blir det lättare för kommunerna och regionen att leva upp till grundlagens skrivning om att den ”enskildes kulturella välfärd” ska vara ett av tre ”grundläggande mål för den offentliga verksamheten” och det nationella kulturpolitiska målet som slår fast att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.”

Vi hoppas att regionens och kommunernas politiker vill svara på frågan: Vilka satsningar på bild- och formkonsten går ni till val på?

Åsa Lockner, konsthantverkare, talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Sörmland. Katarina Jönsson Norling, konstnär, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation. Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare för Konstnärernas Riksorganisation. Pontus Björkman, samordnare för Kulturvalet.se

Läs också

( 10 st )

Läs mer om dessa ämnen

LandstingetLandstinget SörmlandKommunalpolitikKonstKulturPolitik
Relaterat