Om vi ser till helheten är det moderna skogsbruket en miljöbov som till och med ökar halten koldioxid i atmosfären, skriver Hans Rydberg, Naturskyddsföreningen Daga-Gnesta. FOTO: RUUD, VIDAR

Debatt: ”Radikalt skogsbruk ökar växthuseffekten”

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Eftersom skogsbrukets företrädare i media spridit budskapet att det rationella skogsbruket gynnar klimatet, vill Naturskyddsföreningen nu ge korrekt information som ser till helhetsbilden. Näringen har bara tittat på själva träden och menat att växande skog tar upp mer koldioxid från luften än gammal skog med svag tillväxt. Även om ett sådant resonemang är riktigt är bilden ­betydligt mer komplex än så. Om vi ser till helheten är det moderna skogsbruket en miljö­bov som till och med ökar halten koldioxid i atmosfären.

Den största mängden lagrat kol i våra skogar finns inte i träden utan i jord, rötter och svampmycel. En stor del av detta avges till atmosfären efter en avverkning, men stannar i marken så länge skogen står kvar. Dessutom hindras svamparnas samarbete med träden och därmed markens förmåga att lagra koldioxid. Dessa processer spär på koldioxidhalten i atmosfären men uppvägs av att ny skog under tillväxten tar upp koldioxid. Jämvikt nås ­enligt aktuell forskning först efter flera hundra år, medan omloppstiden i dagens skogsbruk bara är 60–80 år. En gammal skog har egentligen ­aldrig ”vuxit färdigt” utan fortsätter att lagra in kol framför allt i marken.

För att träd som avverkas ska kunna behålla sitt inlagrade kol måste det för lång tid framöver förhindras att brytas ned genom biologiska processer. Så fort trä tillåts ruttna eller eldas upp, frigörs koldioxiden på nytt. Av det timmer som tas från skogen idag är det ytterst lite som fortfarande kommer att finnas kvar om hundra år, såsom exklusiva stilmöbler eller i byggnader som får stå kvar så länge. Dessutom bidrar alla transporter till ökat utsläpp av koldioxid. Våra vägar är fyllda med energislukande timmerbilar och andra fordon som ska forsla skogens produkter till sågar, massafabriker, värmeverk, sågar och andra kunder.

Naturskyddsföreningen förstår att ett välfärdsland behöver intäkter från skogen. Men skogsbruket har inte varit hållbart – det har lånat av framtiden! Genom att vi i det här landet överavverkat skog under så lång tid, har skogsnäringen i brist på ny råvara börjat snegla på de sista gammelskogarna, de sista resterna av den naturliga svenska skogen. Förlusten av biologisk mångfald har av Förenta Nationerna klassats som ett lika stort miljöproblem som klimatförändringen. Sverige har undertecknat FN:s konvention för biologisk mångfald och åtagit sig att bevara den biologiska mångfalden i skogen, vilket innebär att det nu måste bli stopp för avverkning av alla äldre skogar med alla de hotade arter som är på väg att försvinna i ett alltmer utarmat skogslandskap.

Föreningen tycker det är tråkigt att skogsnäringen försöker legitimera avverkningar av ­äldre skog med hänvisning till klimatet­. Informationen har varit djupt missvisande. Vi ­utgår ifrån att det inte är en medveten strategi utan att man inom näringen saknar kunskap om de biologiska processer som sker efter en avverkning.

Naturskyddsföreningen i Daga-Gnesta

Hans Rydberg

ordförande

Läs också

( 9 st )

Läs mer om dessa ämnen

DebattMiljöPolitikSkogsbruknatur
Relaterat