Dagens svenska skogsbruk klarar både produktion och kulturvärden, biologisk mångfald, skriver Karin Perers, Mellanskog. FOTO: ROBERT GRANSTRÖM / TT

Debatt: ”Skogsexport gör livet bättre för många”

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Året som gick var den skogspolitiska debatten het. Extrema tolkningar av Artskyddsförordningen skakade ägande- och brukanderätten. Vissa gick till attack mot att skogar överhuvudtaget brukas. Strax före jul skrev författaren Thomas Tidholm i DN att ”det brutala skogsbruket hotar den svenska folksjälen”.

Ett nytt år är här. Det är tid för besinning i synen på ­skogarnas värde. Dagens svenska skogsbruk klarar både produktion och kulturvärden, ­biologisk mångfald. Växande träd tar upp koldioxid, och när skogsråvara ersätter fossil olja och kol blir produkterna ­klimatsmarta och den goda klimateffekten kolossal. Ytter­ligare en aspekt som sällan uppmärksammas är skogarnas avgörande betydelse i det framgångsrika arbetet för ökad folkhälsa i världen. Skogarnas del av världshandeln är nämligen mer än ekonomi – här finns en dimension av förbättrad livskvalitet, ökat välstånd och solidaritet.

Redan nu finns viktiga fakta­ om hur timret och massaveden från Nordeuropas skogar­ ­nydanar vardagen för miljon­tals medmänniskor i andra världsdelar. Massan blir till ­hygieniska livsmedelsförpackningar, blöjor, bindor och mycket annat som ger kvinnor, barn och förstås även män en drägligare tillvaro. Sågade trävaror blir till hälsosamma hus och funktionella inredningar i skogfattiga länder i Nordafrika och Asien. Och den berättelsen har bara börjat.

Samspelet mellan hållbar­ ­utveckling, internationell handel och välståndshöjande åtgärder gör livet bättre för människor i alla världsdelar.

Trots världens oro och strid, ökar medelvälståndet för människorna på Jorden. Illustrativt och inspirerande beskrevs det av professor Hans Rosling, som 2017 alltför tidigt lämnade sitt jordeliv. Rosling analyserade fakta och redovisade tydliga positiva trender: Fler barn överlever och växer upp till friska individer. Fler flickor går i skolan, och utbildade kvinnor väljer att föda färre barn som vart och ett får bättre livsförutsättningar. Vaccinationer får svåra sjukdomar att avta. Tillgången till digital teknik ger nya vägar till nya kunskaper. Rosling vände på perspektiven – gav oss hisnande, ljusa framtidsutsikter. Skogen är en ­liten del av detta – en del att vara stolt över.

För oss 330 000 skogsägare i svenskt familjeskogsbruk är det självklart att se skogarnas många nyttor. Skogarna skapar arbetstillfällen och framtidstro i hela Sverige och inte minst i många utglesade bygder. I trädets mikrokosmos är forskningen långt kommen gällande nya miljöanpassade material och bränslen som helt kan fasa ut de fossila. För svensk ekonomi är skogen bärande med i särklass störst export­värde av alla branscher, cirka 125 miljarder kronor varje år.

Nyår är tid för både efter­tanke och förhoppningar. Låt oss föra vettiga samtal, ta ­miljöansvar som håller i längden och glädjas åt de många olika möjligheter som våra svenska skogar bjuder.

Tänk ett steg längre: Se sambandet mellan skogarna i ditt landskap och människors ­hälsa och välbefinnande på ­andra delar av jordklotet.

Karin Perers

Mellanskogs ordförande

Läs också

( 6 st )

Läs mer om dessa ämnen

DebattEkonomiKlimatLandsbygdSkogsbruk
Relaterat