Vill kommunen göra Studsvik till ett vanligt industriområde? Eller lager för kärnavfall från skrotade reaktorer i södra Europa? frågar Karl-Axel Reimer, Naturskyddsföreningen Sörmland. 

Debatt: ”Skydda skärgård och Studsvik från vanlig industri”

Inlägg utifrån
annons

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Kärnforskningen i Studsvik är avslutad. Tillåt inte vanlig industri och långväga atomsopor!

Forskningsreaktorn i Studsvik placerades på 50-talet mitt i Sörmlands oexploaterade kust- och skärgårdsområde. Det var ett brutalt ingrepp i kustnaturen. Men motiven vägde tungt: Kärnforskningen var ett högt prioriterat nationellt intresse. Studsvik nås med rimliga restider och ansågs vara en glesbygd på strålningssäkert avstånd från Stockholm. I den djupa havsfjärden Tvären fanns gott om kylvatten till reaktorn.

Studsvik ligger inbäddat mellan de stora naturreservaten Nynäs, Stendörren, Ringsö med flera skärgårdsöar. Hela Sörmlands kust och skärgård norr om Oxelösund är av riksintresse. Riksdagen har bestämt att naturvård och friluftsliv ska ges företräde. Industri som kan placeras någon annanstans ska inte tillåtas.

Det finns ett samhällslöfte: Forskningsanknutna verksamheter – inga andra.

R2-reaktorn startades 1960. Under åren därefter etablerades flera nya företag och verksamheter. I en detaljplan 1975 bestämde kommunen och länsstyrelsen att Studsvik inte får användas för annat än kärnforskningen. Därmed fastställdes villkoret för det brutala ingreppet i kustnaturen. Detaljplanen är ett samhällslöfte. Området fick exploateras, men bara för den viktiga forskningen.

Den centrala planbestämmelsen lyder: ”Området får användas endast för sådant industriellt och därmed samhörigt ändamål som har anknytning till verksamheten vid forskningsstationen.” Man ville ”markera att traditionell industriverksamhet snarare bör förläggas till kommunens industri­områden än till Studsvik”.

Reaktorn stängdes 2005. Mark- och miljödomstolen gav nyligen tillstånd till utökad mellanlagring av radioaktivt skrot från forskningsreaktorerna i Studsvik och Ågesta till dess det kan skickas till slutförvar.

Nyköpings kommun – respektera löftet och skydda Sörmlands skärgård!

Kommunen vill nu ändra detaljplanen. Syftet sägs vara att kunna tillåta nya industri- och lagerbyggnader som inte har med kärnforskning att göra. Det är oroväckande. Vad har kommunen och nya ägaren, det franska företaget EDF, i sikte?

Vill man göra Studsvik till ett vanligt industriområde? Eller lager för kärnavfall från skrotade reaktorer i södra Europa? Det vore olämpligt och svekfullt. Kustnaturen bör inte belastas med ökade väg- och sjötransporter, infrabuller och industriljus med störningar i naturreservaten och långt ut i skärgården.

Vi anser det är fel att exploatera Sörmlandskusten med industrier eller lagerhallar som lika väl kan placeras i vanliga industriområden. Atomsopor från södra Europa ska inte forslas genom Sverige, på den sörmländska kustvägen och i den ömtåliga skärgården till Studsvik.

Studsvik fick exploateras på villkoret att det skedde för kärnforskningen. Nu är den avslutad. Svik inte samhälls­löftet!

Naturskyddsföreningen Sörmland

Karl-Axel Reimer, ordförande

Läs också

( 9 st )

Läs mer om dessa ämnen

StudsvikÖstersjönArbetsmarknadDebattEkonomiKlimatMiljöSkärgårdnatur
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka