Om den senaste årskullen 24-åringar i Södermanlands län alla hade lyckats med gymnasiet så skulle ett samhällsekonomiskt värde på 2 miljarder kronor ytterligare ha skapats, skriver dagens debattörer. Foto:

Debatt: Uteblivna gymnasieexamen kostar samhället 2 miljarder

Inlägg utifrån
annons

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Sommaren är en tid då många kopplar av efter gymnasiestudierna, i väntan på högre utbildning och jobb. En tiondel av Sveriges unga klarar dock inte av gymnasiet, även många år efter att deras jämnåriga har tagit ut examen. Bland den senaste årskullen 24-åringar i Södermanlands län saknar 551 gymnasieexamen. I den moderna kunskapsekonomin, där avklarade gymnasiestudier närmast är ett krav på att kunna få ett meningsfullt arbete, är det ett kvitto på samhällets oförmåga att förmedla relevanta kunskaper.

”Att ha en gymnasieutbildning är mycket viktigt; det är svårt för en individ att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet utan en sådan.” Så står i en statlig offentlig utredning från förra året. Risken att hamna i långvarig arbetslöshet, psykisk ohälsa, bidragsberoende och missbruk är betydligt större bland dem som misslyckas i skolan. Den omedelbara frågan som brukar ställas på kommunal nivå är: Har vi råd med kostnaden att hjälpa fler att lyckas med skolan? I en ny studie vänder vi frågan: Har samhället råd att inte stödja fler att lyckas med skolan? Mera specifikt har vi tittat på den samhällsekonomiska vinst som skulle uppstå om de unga som vid 24 års ålder saknar gymnasial utbildning skulle lyckas ta ut gymnasieexamen.

Beräkningarna baseras på försiktiga antaganden, men visar ändå att effekten blir stor över arbetslivets gång. Om den senaste årskullen 24-åringar i Södermanlands län alla hade lyckats med gymnasiet så skulle ett samhällsekonomiskt värde på 2 miljarder kronor ytterligare ha skapats under arbetslivets gång. Anledningen är att de som inte har gymnasieexamen löper större risk för arbetslöshet, och dessutom har lägre inkomster. Hälften av den samhällsekonomiska förlusten tillfaller individerna själva – i form av lägre lön – medan resten tillfaller offentlig sektor – i form av lägre skatteintäkter. Vi hoppas att dessa beräkningar ska sätta fokus på ett problem som behöver åtgärdas. Sverige behöver en konstruktiv diskussion om hur skolmisslyckanden kan minimeras. Samhället har i förlängningen inte råd med den nivå av skolmisslyckanden som vi ser idag.

Lena Hök, hållbarhetschef Skandia och verksamhetschef Skandias stiftelse Idéer för livet

Nima Sanandaji, teknologie dr och författare av rapporten ” Samhällsförlusten av skolmisslyckande” som publiceras av Skandia

Läs också

( 14 st )

Läs mer om dessa ämnen

UtbildningArbetsmarknadDebattEkonomiPolitik
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka