Tiden räcker inte till för den okunnighet om jordens ekologiska system som resulterar i handfallenhet, tröga politiska processer eller ren klimatförnekelse, skriver Marcus Pehrsson (S). Foto:

Debatt: ”Vår samlade okunskap dödar planeten”

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Vi människor har aldrig levt längre ifrån våra grundläggande livsvillkor än i vårt samtida västerländska samhälle. Som kollektiv har vi tappat förståelsen för jordens naturgivna gränser. Ska klimatkrisen lösas i tid måste kunskaperna om jordens ekosystem upp på agendan. Hos alla och överallt.

För bara några årtionden sedan var kopplingen mellan hunger/törst och odlingen/vattenbrunnen/djuruppfödningen fortfarande självklar för de flesta människor. Att naturen var ett komplext system som satte gränser, inte minst vid misskötsel, det visste alla. Idag tycks vi leva invaggade i tanken att maten vi äter, vattnet vi dricker och luften vi andas är ett självspelande piano. De tekniska och logistiska system vi byggt för boende och livsmedelsförsörjning avskärmar oss mentalt, och mycket effektivt, från vår livsgivande miljö och själva förutsättningarna för vår existens.

Om vi raljerar en smula: Maten, och allt annat vi behöver, finns ju i affären. Skiten spolar vi ned i toaletten (borta!) och soporna är det någon som hämtar ibland (också puts väck). Det största problemet i dagens debatt och engagemang i klimat- och miljöfrågorna handlar om just detta: En grundläggande brist på kunskap om vilka gränser vår livsmiljö och våra resurser faktiskt sätter.

Okunskapen gör debatten polariserad. Forskare, meterologer, ekologer och biologer twittrar och larmar. Miljömedvetna demonstranter tjoar och tjatar. Samtidigt lever stora delar av befolkningen antingen med ett ganska lågt engagemang för något som de inser antagligen är ett stort problem, eller i sämsta fall, fnyser åt hysterin.

Uppvärmningens eller regnskogsskövlingens oåterkalleliga effekter (så kallade tipping points) skrämmer livet ur alla med tillräckliga kunskaper om konsekvenserna av kollapsade ekosystem. Andra tycker fortfarande att insektsdöd och regnfria somrar med oändlig värme mest är ganska najs. Okunnighet kan vara salighet, det vet vi. Men hur länge?

Tiden räcker inte till för den okunnighet om jordens ekologiska system som resulterar i handfallenhet, tröga politiska processer eller ren klimatförnekelse. Varken i statsbudgetar, i skolan eller på våra arbetsplatser. Alla vi som inser vad vi nu står inför måste ta initiativet. För kunskap och utbildning, utbildning och åter utbildning. Precis överallt. I våra politiska partier, i skolan, på arbetsplatserna och i våra dagliga samtal.

För trots våra varma bostäder, mysiga TV-serier och ännu välfyllda livsmedelsbutiker kvarstår ett naturgivet faktum som nu gäller hela mänskligheten: Okunskap dödar.

Marcus Pehrsson

Socialdemokraterna i Nyköping, miljövetare och ledamot i kultur- och fritidsnämnden samt ersättare i kommunstyrelsen

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

SocialdemokraternaDebattKlimathotetPolitik
Relaterat