Hur använder Nyköpings kommun det statsbidrag för 2018 om drygt 2 000 000 kronor som man fått för att använda till att lösa bostadssituationen för de asylsökande ungdomar som har fyllt 18? frågar Catharina Rehnström, ordförande, Livboj 18. FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT

Debatt: ”Vem tar ansvar för unga asylsökande utan bostad?”

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Rädda Barnen beskriver under inlägg utifrån (SN 18/8) den utsatta situation som asylsökande ungdomar befinner sig i.

De flesta av dem kom till Sverige under hösten 2015 efter att ha flytt från sitt land undan krig och terror. Förutom själva fasorna före och under flykten har många förlorat kontakten med sin familj.

När de kom till Sverige var de flesta barn. En del har vid det här laget, nära tre år senare, hunnit fylla 18 år vilket innebär att man plötsligt räknas som vuxen.

I våras röstade riksdagen igenom den så kallade gymnasielagen. Tanken med den var att ge ungdomarna en ny chans att få sin sak prövad eftersom de har fått vänta orimligt, och enligt EU också otillåtet länge redan. En väntetid som för de allra flesta har inneburit att de har gått i skolan, lärt sig svenska, de har fått kompisar och sakta men säkert kommit underfund med hur det svenska samhället fungerar.

I Nyköping/Oxelösund finns ett antal ungdomar som har sökt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och som nu hamnar i limbo, helt utan både försörjning och boende. Det beror på att de juridiskt sett övergår från att vara asylsökande till tillståndssökande. Då upphör rätten till dagersättning och till boende på Migrationsverket. Unga, sårbara människor blir nu bokstavligen utkastade på gatan.

Situationen gör att ett antal frågor uppstår:

Vad händer i en människa som inom några dagar inte har någonstans att bo och som saknar pengar till mat?

Hur stor är risken att han/hon hamnar på fel sida om lagen? Finns det ens något alternativ?

Vilket ansvar har samhället för detta?

Hur använder Nyköpings kommun det statsbidrag för 2018 om drygt 2 000 000 kronor som man fått för att använda till att lösa bostadssituationen för de asylsökande ungdomar som har fyllt 18?

Vems är ansvaret?

Vi som vill ha svar är styrelsen i Livboj 18, Nyköpingsföreningen som arbetar ideellt för att hitta boendelösningar för alla våra asylsökande gymnasieelever som har fyllt 18 år och som kommunen inte längre tar ansvar för. Det handlar idag om 55 elever, varav 38 bor tillfälligt och gratis hos privatpersoner och ytterligare ett 15-tal som idag är helt hemlösa och flyttar runt.

Catharina Rehnström

ordförande i Livboj 18

Läs också

( 6 st )

Läs mer om dessa ämnen

DebattFlyktingpolitikIntegrationKommunalpolitikMigrationUngdomar
Relaterat