Amazonas brinner. Ett skäl är att Brasiliens president Bolsonaro blundar för den katastrof för människor, artrikedom och klimat som bränderna orsakar. En del vill därför säga upp det handelsavtal som EU just träffat med Mercosur-länderna. Men förutom oron för klimatet finns det också starka skäl att oroa sig för ett annat hot mot mänskligheten med koppling till avtalet – antibiotikaresistensen.
Mercosur-avtalet innebär att närmare 180 000 ton kyckling från Sydamerika kommer att kunna exporteras till EU. Det är mer än hela den svenska årsproduktionen. Kycklingen uppfyller långt ifrån de krav som ställs i Sverige, varken när det gäller antibiotikaanvändning, djurvälfärd eller livsmedelssäkerhet.
Det finns en uppenbar risk att en stor del av kycklingen kommer att hamna i svenska restauranger och storhushåll, om inte tuffa kriterier kring antibiotika, djurvälfärd och
djurhälsa ställs från kommuner, regioner och krögare.
Det är genom att ställa krav på schyssta villkor som man bäst möter hotet om import av ”fulkyckling”. Svenska konsumenter är kloka och kan göra rationella val, men de behöver kunskap och alla har inte samma möjligheter att göra ett aktivt val. För barn i förskolor och skolor samt gamla på vårdinrättningar saknas det verkliga valmöjligheter. Vi har tidigare kunnat visa att inte alla kommuner och regioner köper in kyckling som uppfyller de krav som ställs på svenska bönder.
Inför riksdagsvalet lovade regeringen att upphandlingskraven vad gäller djurskydd och antibiotika skall motsvara de svenska. Men hittills har vi inte sett något resultat. Nu måste något hända. Liksom med klimatfrågan är nämligen antibiotikafrågan också akut eftersom resistensen snabbt breder ut sig. Även i framtiden behöver vi kunna använda antibiotika för djur och människor som verkligen är sjuka. Överanvändning till friska djur gör att vi förlorar ett viktigt verktyg i kampen mot sjukdom och död, vilket gör hela mänskligheten sårbar.
Nyligen kom uppmuntrande besked om det ökade intresset för svensk kyckling och kalkon. Andelen svenskt av den totala förbrukningen har ökat med 3,3 procent första halvåret 2019. Det visar att svenskarna hellre vill äta närproducerat. Men svensk kyckling hotas samtidigt av konkurrens från en marknad där förutsättningarna är helt andra.
Förra veckan återsamlades riksdagen och nu finns det förutsättningar för riksdagsledamöterna att ställa krav på regeringen att agera. I Sörmland finns det flera kycklinggårdar. Det innebär ett särskilt ansvar för riksdagsledamöterna från Sörmland. Vad tänker dessa riksdagsledamöter göra för att åstadkomma en schysst konkurrens? Det brinner att vidta åtgärder också på detta område.