Södermanland är ett av de län där akademiker är lyckligast på jobbet. Samtidigt har arbetsgivarna problem att rekrytera. En nyckel för att lösa kompetensbristen är att förbättra arbetsmiljön genom att satsa på faktorer som ökar välbefinnandet.
Trots att svensk ekonomi är på väg in i en lugnare fas förväntas arbetsmarknaden fortsätta att utvecklas positivt. Rekryteringsproblemen i Södermanland kommer därför inte att lösas kommande år. Arbetsförmedlingens senaste statistik visar att fyra av tio av länets arbetsgivare i privat sektor och närmare åtta av tio i offentlig sektor upplever brist på arbetskraft vid nyanställningar.
I konkurrensen om nya medarbetare är marknadsmässiga löner avgörande. Men minst lika viktigt är att arbetsmiljön är god. Jusek menar därför att det traditionella synsättet, med fokus på ohälsa, bör kompletteras med faktorer som skapar välbefinnande. En god arbetsmiljö är produktivt och lönsamt för arbetsgivarna, och kan bidra till att minska sjukskrivningarna.
I ljuset av detta är det positivt att fler än åtta av tio akademiker i Södermanland, enligt en ny undersökning av Jusek, är nöjda med sitt arbete. Den här höga graden av nöjdhet gäller framför allt för offentlig sektor, där andelen nöjda akademiker är högst i landet.
Men länets arbetsgivare och politiker kan inte slå sig till ro. Utifrån analyser av en stor mängd arbetsmiljöfaktorer är det några som är särskilt viktiga för att förbättra arbetsmiljön för Sveriges akademiker:
1. Stimulera lärandet
2. Skapa utrymme för kreativitet
3. Använd akademikernas kompetens
4. Säkerställ att arbetet inte påverkar livet negativt
5. Jobba inte fler timmar än vad som uppfattas som rimligt
6. Verksamheten ska bedrivas effektivt
Förbättringar inom dessa områden ökar chansen att rekrytera nya medarbetare, men kan även minska ohälsan och gynna konkurrenskraften. Därför måste också politiken utvecklas. Regeringen bör ställa tydligare krav på sina myndigheter och på kommunerna att redovisa, följa upp och åtgärda en bredare palett av arbetsmiljöfaktorer. Regeringen bör också utreda hur uppföljningen av näringslivets arbetsmiljöarbete kan skärpas utifrån det positiva perspektivet.
Alla tjänar på ökat att arbetsmiljöarbetet blir en integrerad del av verksamhetens utveckling och att kraft läggs på faktorer som ökar välbefinnandet. Så länge arbetsmiljöarbetet betraktas som något nödvändigt ont, går vi miste om ekonomisk utveckling och högre livskvalitet.