Under 2018 uppgick arbetslösheten i Södermanland till 9,5 procent enligt Arbetsförmedlingens statistik, långt över genomsnittet i Sverige. I Oxelösund var arbetslösheten närmare 11 procent.
Företagen i regionen uppger samtidigt att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det finns med andra ord stora problem på den regionala arbetsmarknaden. Situationen är bekymrande och för att komma åt den krävs genomgripande samhällsreformer som klarar av att vända trenden.
Svensk skola har under lång tid fungerat dåligt, med fallande kunskapsresultat och en direkt skadlig syn på hur lärarna ska förmedla just kunskap. Lågpresterande elever saknar rätt stöd och högpresterande elever hålls tillbaka, trots skollagens krav om att elever ska få det stöd de behöver i undervisningen.
Att elever hålls tillbaka är illavarslande. Vi bekymras också av att det i längden slår mot välstånd, innovationer och företagsamhet.
Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en rapport som visar att det finns ett tätt samband mellan kunskapsresultaten i skolan och välståndet. För att arbetsmarknaden och välståndet i regionen ska stärkas krävs det att skolresultaten vänder.
Forskningen visar att skolan behöver förmedla en objektiv kunskapssyn. Gällande läroplaner lutar sig mot en relativistisk kunskapssyn i stället för en vetenskaplig kunskapssyn med fokus på baskunskaper. Betydelsen av bas- och ämneskunskaper måste stärkas i läro- och kursplanerna.
Att förbättra lärarutbildningen är också en grund för att förbättra skolan. Lärarutbildningarna har uppseendeväckande lågt söktryck och bristande kvalitet. Genom att stärka ämneskunskaperna, höja kraven och ändra undervisningsmetoderna så att lärarledd undervisning uppmuntras i betydligt högre grad kan lärarutbildningen stärkas.
Den svenska skolan utmanar i dag inte de högpresterande eleverna tillräckligt. Vi föreslår att försöksverksamheter med spetsutbildningar i grund- och gymnasieskolan byggs ut och permanentas. I Södermanland finns spetsutbildningar endast på Europaskolan i Strängnäs.
Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram en tydlig handlingsplan för hur fler elever ska ges möjligheter att läsa gymnasiekurser i högstadiet och högskolekurser i gymnasiet.
Vi ser också stora problem med betygsinflationen, som måste mötas genom centralt rättade prov. Avvikelserna mellan resultaten på nationella prov och betygen måste begränsas på varje skola. Därtill föreslår vi att ämnesbetyg införs och att nationella prov förläggs till slutet av ämnesstudierna.
Skolan har förvisso genomgått många förändringar, trots det krävs en ny omgång reformer. Denna gång behöver skolan reformeras i rätt riktning.