Nyligen läste jag i en DN-artikel från 2011 att det då var 300 underleverantörer från 41 länder som bidrog med olika komponenter till en Volvo V70. Det är säkert inte färre i dag.
I näringslivet är det en självklarhet att ett företag sällan kan vara bäst på allt. För att konkurrera med hög kvalitet och attraktiva priser behöver företag definiera vad som är deras kärnverksamhet och fokusera på den.
Volvo kanske inte är bäst på att tillverka bilbälten, krockkuddar, belysning eller stötdämpare. Autoliv, Bosch och Öhlins har detta som sina specialområden.
Jag har många gånger funderat kring vad som skulle ske om denna logik fick större genomslag även inom kommunal verksamhet. Kan det medföra högre kvalitet till en lägre kostnad, eller kan det, som belackarna menar, försämra välfärden för att säkra företagens avkastningskrav? Näringslivets fokusering på kärnverksamheter har gjort företagen starka och konkurrenskraftiga. Jag vill hävda att det har drivit en utveckling mot högre kvalitet och/eller lägre priser för oss konsumenter. Varför kan detta inte gälla även i kommunal verksamhet?
Ungefär 15 procent av de kommunala utgifterna i Sverige används för upphandling av entreprenader. Det är cirka 5 procentenheter mer än för 15 år sedan. Det är alltså inte en särskilt hög andel. Trosa (17.1 procent) och Nyköping (16,5 procent) har en något högre andel entreprenader än snittet medan Oxelösund (10 procent) och Gnesta (9,3 procent). Det är visserligen en skillnad mellan dessa kommuner men den stora skillnaden ligger mot de kommuner som litar mest till privata aktörer. I Täby är andelen entreprenad 45 procent.
Tyvärr har detta blivit en politiskt laddad fråga med en ofta polariserad debatt. Ett mer pragmatiskt synsätt vore att föredra. Ledstjärnan bör vara ett så effektivt användande av kommunens skattemedel som möjligt. Det finns även andra positiva effekter av att lita till entreprenörer och företag. Det kan vara startskottet för företag som på sikt växer sig större. Ett företag som framgångsrikt kan verka i andra delar av landet eller utomlands. Exempel på detta är Team Olivia och Capio.
Genom att öppna för privata aktörer kan det nästa gång vara ett företag med basen kvar i Nyköping, Trosa, Oxelösund eller Gnesta. Det skulle generera både nya arbetstillfällen och nya skatteintäkter.