Trots att bostadspolitik varken är eller bör vara en EU-fråga fattas allt fler beslut i Bryssel med påverkan för svenska hyresgäster. Initiativ inom till exempel energi- och klimatområdet, det finansiella regelverket och inte minst inom det sociala området formar ramarna för den svenska bostadsmarknaden.
I synnerhet de sociala frågorna på europeisk nivå har fått en ökad betydelse för den svenska bostadspolitiken och svenska hyresgäster. Den europeiska pelaren för social trygghet som ratificerades för knappt två år sedan, kommer att ligga till grund för flera sociala initiativ inom EU-politiken under de närmsta åren som riskerar att hota den svenska hyresrätten. Även EU:s urbana agenda berör bostadspolitik inom sociala frågor, med förslag kring social housing och bekämpning av hemlöshet.
Den svenska bostadsmarknaden har länge karakteriserats av trygghet för hyresgästerna, och av kollektivt förhandlade hyror som inte kan chockhöjas när det behagar hyresvärden. Det gör att åtgärder som kan behövas i andra EU-länder inte alltid har någon plats i den svenska bostadspolitiken. Exempel på detta är bland annat ”social housing”: ett relativt vanligt sätt att bekämpa social exkludering i många länder, men som saknar en naturlig plats på den svenska bostadsmarknaden och därför inte heller ska påtvingas oss.
Att den svenska modellen på bostadsmarknaden, och hyresrätten som bostadsform, är uppskattad syns tydligt: I Södermanland har 42 procent av hushållen valt hyresrätten som sin boendeform. Den största boendeformen i länet.
Även om ramverk och åtgärder på europeisk nivå som påverkar hyresrätten ofta har goda syften, som till exempel att bekämpa hemlöshet, social exkludering och fattigdom, innebär de dessvärre samtidigt en risk för att mer av makten över den svenska bostadsmarknaden flyttas till Bryssel. Om regeringen tappar makten över bostadspolitiken påverkar det i förlängningen även hyresgästerna i landets alla kommuner, så frågan är högst aktuell för alla oss som har valt hyresrätt som boendeform.
Hur våra europaparlamentariker ställer sig till en framtida maktförflyttning i bostadspolitiken är i de flesta fall inte tydligt. Det må vara för att bostadspolitiken inte uppfattas som en EU-kompetens. Men i takt med att bostadspolitikens koppling till EU ökar måste våra europaparlamentariker ta ställning. Så, kandidater till Europaparlamentet: kommer ni att kämpa för de svenska hyresgästerna i Europaparlamentet? I Södermanland är vi många hyresgäster som vill veta svaret.