Förra året var det hundra år sedan den ryska revolutionen ägde rum. Händelsen uppmärksammades av en del tidningar med artiklar om Lenin i Sverige. En vinterkappa för att hålla V.I. Lenin varm under resan genom Sverige och Finland med slutdestination i St Petersburg köptes på PUB i Stockholm. Det påstås vara Sveriges bidrag till revolutionen, en av de största politiska händelserna i hela världen under 1900-talet.
Vladimir Ilyich Lenin tillsammans med en grupp likasinnade kommunister genomförde revolutionen den sjunde november 1917. Att minnas är det faktum att Ryssland då krigade på flera fronter. Fattigdom och människolidande kännetecknar alla krig och första världskriget var inget undantag.
För Rysslands del, ledde kriget till omfattande ekonomiska umbäranden. Lenins uppfattning var att första världskriget skapade en revolutionssituation i Ryssland där ledarna inte längre kunde styra landet samtidigt som den vanlige ryssen inte ville leva med tsaren som statsöverhuvud. Däri ligger en del av de bakomliggande orsakerna till revolutionen – tsarens utsatthet under kriget.
Efter revolutionen lanserade bolsjevikerna proletariatets diktatur och dess första uppgift var att slå ned de anti-revolutionärkrafterna bestående av officerare från tsarens armé. Den röda armén, Leon Trotskijs skapelse, bekämpade allt motstånd från vitgardisterna. I ett led att införa kommunismen i landet, nationaliserade bolsjevikerna allt privat ägande. Det blev brist på mat och för att underlätta för matförsörjningen tvingades kulakerna, självägande bönder, att lämna ifrån sig sin skörd. De som vägrade fick sätta livet till. En del kulaker föredrog att bränna sin skörd hellre än att lämna ifrån sig den. Massvälten i landet var ett faktum.
En svenskättling, Anna Grigoryevna Dostoyevskaya, Fjodor Dostoyevskys hustru är ett av offren från perioden. Svältande hittade Anna en varm brödbit som hon kastade i sig. Utvidgningen av brödbiten i magen orsakade hennes plötsliga död. Hon är en av de miljontals människor som dog på grund av massvälten i landet.
Josef Stalin fortsatte där Lenin hade lämnat. Kännetecknande för Stalins period är systematiseringen av interneringsfängelser. Gulager som dessa fängelseläger kom att kallas, användes först för politiska fångar. Senare utnyttjades dessa för såväl brottslingar som politiska oliktänkare. De internerade behandlades grymt. Enligt historikern Roy Medvedev försvann 20 miljoner människor i dessa läger. Den nazistiska diktatorn Adolf Hitler använde gulagsystemet som förebild när han byggde sina koncentrationsläger för judarna.
Två ideologier – kommunism och nazism – ledde till omfattande utrotningspolitik under 1900-talet. En skev bild kring privat ägande respektive hatet mot andra människor på grund av sitt utseende och ursprung var vad som krävdes.
Lenin och Stalin fortfarande är förebilder för många kommunister i Sverige. Nazister och fascister stövlar fram på våra gator – hemska bilder i stadsmiljön!
Edward Sevume
moderat