Debatt: ”Blunda inte för kommunernas pensionsskuld”

Övrigt2018-08-31 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Drygt 232 miljarder. Så stort är det skuldberg som Sveriges kommuner har lovat sina anställda i tjänstepension. Skandias nya rapport över kommunernas pensionsskulder visar att skulden till de kommunanställda i Södermanlands län uppgår till nära 5,9 miljarder kronor. Det motsvarar lönen för cirka 1 180 lärare i tio år. Oxelösund är den kommun i Södermanland med störst pensionsskuld per invånare; nästan 27 000 kronor. Det är mer än rikssnittet på 23 000 kronor per invånare. Nu pensioneras allt fler och därför tilltar utbetalningsvågen mot toppen omkring år 2030. Beslutsfattare i samtliga kommuner i Södermanland behöver göra en ekonomisk plan för detta redan idag. Annars är risken stor för att flera av kommunerna står inför skattehöjningar, bortprioriterade investeringar eller nedskärningar i välfärden framöver.

Pensionsskulden är den totala skuld för pensioner som kommunen har till sina anställda. Med andra ord de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av tjänstepension så länge man lever.

Pensionsskulderna ställer kommunens ekonomi på sin spets - särskilt i takt med förändringar i demografin. Det visar inte minst Sveriges Kommuner och Landstings ”Ekonomirapporten, maj 2018”. De äldre som är i behov av äldreomsorg och vård blir allt fler. Samtidigt ökar antalet yngre som kräver barnomsorg och skola. Kort sagt, i morgon ska färre försörja fler samtidigt som kommunens gamla skulder ska betalas. SKL:s rapport slår samtidigt fast att skatteunderlaget växer långsammare i framtiden. Kommunerna i Södermanland är inte ensamma i denna problematik – en stor andel av Sveriges kommuner står inför samma utmaningar.

För att trygga framtidens välfärd är det därför viktigt att frågan om pensionsskulden hamnar högt upp på den politiska agendan. Med miljardskulder i bagaget finns det annars en överhängande risk för nedskärningar i kommunernas budget. Konsekvensen kan bli högre kommunalskatt, nedskärningar i välfärden eller att viktiga investeringar läggs på is. Rent konkret kan det innebära konsekvenser för skola, äldreomsorg och infrastruktur - för att kommunerna helt enkelt inte har pengar så det räcker när pensionsutbetalningarna når sin kulmen omkring år 2030.

Vi vet att kommuner står inför många och stora välfärdsutmaningar och det krävs tuffa prioriteringar mellan dessa. Men det finns hopp. Vår bedömning är att bland annat Oxelösund står inför en tioårsperiod med goda förutsättningar att hantera frågan om pensionsskulden. Men för det krävs en tydlig ekonomisk plan redan idag. Framsynta kommuner kan på så sätt skapa sig en mer förutsägbar framtid. De kommuner som redan i dag tar ansvar för de framtida pensionsutbetalningarna gör det möjligt för en bättre kommunal välfärd för kommande generationer.

Låt oss tillsammans på allvar få upp frågan om den stora pensionsskulden på den politiska agendan i Södermanland – det finns goda chanser att trygga välfärden och slippa jobbiga val 2030.

Mattias Munter

pensionsekonom Skandia

Greger Gustafson

affärsansvarig Offentlig Affär Skandia

Läs mer om