Debatt: ”Önsketänkande om Ostlänken”

Även om regeringen fortfarande anser att hh-banorna bör byggas har  man inte redovisat någon finansiering, skriver Håkan Norén i en replik  till Trafikverket. FOTO: TRAFIKVERKET

Även om regeringen fortfarande anser att hh-banorna bör byggas har man inte redovisat någon finansiering, skriver Håkan Norén i en replik till Trafikverket. FOTO: TRAFIKVERKET

Foto: Fotograf saknas!

Övrigt2017-02-28 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ostlänken är inget önsketänkande rubricerar Anne Kasselbäck, projektledare för Ostlänken förbi Nyköping, i ett debattinlägg (SN 20/5). Sedan kommer ett enda långt önsketänkande. Där hon önskar att inget ska påverka Ostlänken i dess nuvarande form.

Tydligtvis har hon helt ­missat debatten om höghastighetsbanor i samhället utanför ­Trafikverkets tjänsterum. Hon är helt oberörd av att en stor folklig opinion är emot. Jag märker det även lokalt. Varje gång jag skrivit ett kritiskt inlägg in ­kommer för mig okända människor och tackar.

Politiskt har det också växt fram en stor opposition mot detta kostnadskrävande och miljöstörande projekt, främst bland moderaterna är motståndet ­nästan kompakt. Partiet har klart sagt ifrån att man vill ­bygga Ostlänken för 250 km/t i stället för 320.

Men även i regeringen finns tvivlet på nyttan med hh-banor.­ Det är väl bara Miljöpartiet som är helt entusiastiskt, trots att partiet rimligen borde stå på barrikaderna mot detta miljökrävande projekt, både under byggnadsskedet och under drift.

Enligt infrastrukturpropositionen är det centralt att det finns ett brett stöd i riksdagen inför beslut om höghastighetsbanor. Något sådant finns uppenbarligen inte idag. Även om regeringen fortfarande anser att hh-banorna bör byggas har man inte redovisat någon ­finansiering. Och i propositionen finns definitivt inga öronmärkta pengar för Ostlänken.

Nyligen sa infrastrukturminister Anna Johansson i riksdagen att man skulle bygga på ett ­ekonomiskt ansvarsfullt sätt och på ett sätt som behoven i övriga delar av landet tillåter. Vi har stora delar av järnvägen i förfall och i annat sammanhang har antytt att en upprustning av befintliga banor måste komma först.

Även Sverigeförhandlingen har fått kalla fötter. Att välja en billigare och miljövänligare spårunderbyggnad föreslog en arbetsgrupp för en tid sedan. Detta avvisades med bestämdhet av Trafikverket. Nu har de båda Sverige-förhandlarna i ett debattinlägg i SvD aktualiserat detta.

Mot den bakgrunden har jag svårt att tro att man lägger cirka fem miljarder (Anne Kasselbäck har inte ifrågasatt min kostnadsuppskattning) för sträckan förbi Skavsta.

Att höghastighetstågen ska gå i 320 är inget hugget i sten. Siffran nämns över huvud taget inte infrastrukturpropositionen. Att det nödvändigtvis skulle vara en rak bana förbi Nyköping finns det heller inga objektiva skäl för. I Norrköping har man en nästan 90 raders kurva med fartbegränsning till 120.

Mitt förra inlägg handlade i grunden om blivande resecentrum i Nyköping. Om det inte blir någon utbyggnad av höghastighetsnätet eller man nöjer sig med en 250-bana försvinner sannolikt sträckan förbi Skavsta. Då uppstår med säkerhet ­behov av fyra spår i stället för tre på bangården i Nyköping.

Anne Kasselbäck får naturligtvis ha vilken privat uppfattning om Ostlänken som helst. Men som statstjänsteman, ­avlönad av bland annat med mina skattepengar, är det ­hennes skyldighet att planera så att det i framtiden blir ­möjligt med fyra spår utan stora extra kostnader.

Håkan Norén

Nyköping

Läs mer om