Svar till Ann Larsson och Per Skogqvist, Nyköpings Enskilda Gymnasium, SN 3/2.
I Nyköpings kommun finns det flera möjligheter att välja skola. Vi har en bredd i utbudet i allt från förskolor till gymnasium. Det tycker vi är bra. När en organisation vill flytta eller starta upp en ny verksamhet måste vi som kommun förhålla oss till en rad regler och lagar och vi måste också se till helheten ur ett stadsbyggnadsperspektiv, där allmänhetens intresse alltid går före.
Nu vill Nyköpings Enskilda Gymnasium starta en 6-9-skola i fastigheten Brovakten (SN:s gamla lokaler på St. Annegatan). Området är inte detaljplanerat för skolverksamhet. När en förfrågan om en detaljplaneändring kommer in gör vi alltid en bedömning om det är lämpligt att ändra användningen, i detta fall från kontor till skola. Vi tittar på hur fastigheten är anpassad för ändamålet och om skolverksamhet önskas prövar vi platsen särskilt ur ett barn/elevperspektiv. Hur det ser ut med trafik och annat är också av vikt.
Det avgörande argumentet för att Brovakten inte är lämplig som skola för 300 elever i årskurs 6-9 är att möjligheten till skolgård är för liten. Den yta som är angiven som skolgård i ansökan är cirka 800 kvm. Här ska förutom skolgård även cykel- och bilparkering, sophämtning och varutransporter inrymmas. Ytan som kan göras om till funktionell skolgård är ca 350 kvm vilket är hälften av en mindre villatomt och blir ca 1,5 kvm per elev. Även om alla barn inte har rast samtidigt blir detta väldigt trångt. Boverkets riktlinjer som kommunen beaktar när vi bedömer storleken på en skolgård är minst 20 kvm per elev.
Nyköpings kommun ser positivt på skolor i centrum och förstår problematiken med att hitta tomter där friytorna uppgår till 20 kvm per elev. Det finns skolor i kommunen som inte uppfyller dessa riktlinjer, men skolgården som anges i det förslag som har skickats in av Nyköpings Enskilda Gymnasium, är alldeles för långt ifrån en bra lösning. Alla elever har rätt till en fungerande utemiljö oavsett vilken skola man går på. Med en så liten skolgård finns det risk att eleverna till största del uppehåller sig på andra platser på rasterna, vilket inte nödvändigtvis är positivt för barn från sjätte klass.
En detaljplaneändring är en långsiktig förändring för en fastighet. I detta fall finns det risk att lösningen blir bestående. Handläggningstiden för de flesta detaljplaner är minst 9–12 månader. Plan- och bygglagen styr hur en planprocess går till och för att kommunens beslut ska vara giltiga måste alla steg i processen ske på rätt sätt. Kommunen måste exempelvis samråda med de som påverkas mest av förslaget, innan man tar några beslut. När detaljplanen vunnit laga kraft, efter eventuella överklaganden, ska det till ett bygglov. Som Nyköpings Enskilda Gymnasium hoppas, att kunna starta upp verksamheten till hösten 2018, hade inte varit möjligt även med ett positivt planbesked.
Vi välkomnar en diskussion med Nyköpings Enskilda Gymnasium där vi tillsammans kan titta på möjliga framtidslösningar.
Carl-Åke Andersson (S)
ordförande i bygg- och tekniknämnden, Nyköpings kommun