Ulf Göran Widqvist (UGW) berättar i SN-krönika 5/8 om Tysklands massaker på Hererofolket år 1904 i dåvarande tyska Sydvästafrika, dagens Namibia. Jo, UGW det var ett illdåd som stod i samklang med dåtidens kolonialkultur, orkestrerat av främst Storbritannien. Förebild var bland annat britternas underkuvande av Zulufolket i södra Afrika och de holländska boerna som besegrades i Mafeking 1899. Under Boerkriget etablerade britterna det som kom att bli en av 1900-talets förbannelser, koncentrationsläger (concentration camps). Där internerades främst boernas kvinnor, barn och åldringar som omkom i tiotusentals av misshandel, svält, törst under olidliga förhållanden. Ursprungsbefolkningen led än värre i koncentrationsläger för dem.
I denna kultur verkade också Belgien, Spanien, Frankrike, Portugal, Holland med flera. Förvisso uppträdde Tyskland brutalt i sitt sydvästra protektorat medan de var mer fördragsamma än britter i östra protektoratet, Tyska Östafrika, i dag Tanzania.
Är Afrika unikt? Nej, kolonialmakters framfart i Indien, Pakistan, Afghanistan, Irak, Palestina dikterar dagens brutaliteter. Spåren efter Churchill är förskräckande. I sin bok ”Min ungdom” berättar han utförligt om straffexpeditioner i indiska Mamunddalen där byar systematiskt utraderades, skördar brändes, husdjur sköts, brunnar förstördes, träd höggs ned, byggnader sprängdes, motspänstiga sköts, kvinnor och barn drevs upp i snöklädda berg.
Amritsarmassakern i Indien 1919 där generalen Dyer lurade in oppositionella i en gränd och öppnade eld; han såg till att soldaterna sköt till ammunitionen var slut. För detta hyllades Dyer av England och Churchill. År 1943 utbröt svält i Bengalen. Churchill vägrade tillförsel av livsmedel. Fler än två miljoner svalt ihjäl, en svältmassaker av Sovjetiska mått under 1930-talet. I allt detta styrdes Churchill av sin rassyn där han menade att den ariska rasen hade skyldighet att segra och styra världen. Icke förvånande imponerades Hitler av Britternas koloniala framfart, tog lärdom eller – när man hyvlar faller spånor – som han uttryckte saken. Såväl Sovjet som Tredje Riket hade britternas ”concentration camps” som förebild vilket England var väl medvetet om och därför teg.
I vår tid fortsatte förtryck efter så kallade befrielser i socialistiska diktaturer som exempelvis Mocambique. Brutaliteter i dagens Afrika som Mugabeland (tidigare brittiska Rhodesia) förskräcker liksom utvecklingen i Sydafrika; allt och överallt i samklang med kolonialtidens förtryckande metoder.
Ändå är det jag här berättar endast axplock. Blir vår värld bättre? Kolonialtiden är förbi men våldet består. Det är uppenbart fler, UGW, som har att be om ursäkt. Vår export av demokrati haltar betänkligt.
Lars Blomqvist
Nyköping
Svar: Lars Blomqvist missar min poäng – att de tyska folkmorden i Namibia är en het politisk fråga i dagens Tyskland. De brittiska kolonialmorden beskriver Blomqvist enligt min mening korrekt.
Ulf-Göran Widqvist