Vad har valet egentligen handlat om? Vad var valets kärna – innanför flygskatten och böneutropen? Många menar att integrationen är kärnan. Och inuti integrationen? Integrationen handlar väl om integritet? Om att få vara ”integer” (latin). Vara sig själv. Att utgå från att det går att leva tillsammans i respekt för varandras integritet. Då kan vårt samhällsbygge börja: i respekt, samtal, sökande, lyssnande, lärande av varandra. Det är då vi växer, förändras, fördjupas.
Handlar integrationen – att vi letar efter goda metoder att mötas – om att inte behöva vara rädda? Om vi är orädda blir vi nyfikna på varandra. Då kan vi börja bygga tillit till varandra.
Var valet innerst inne kanske ett val mellan tillit och rädsla? Vårt val har till dels handlat om religion, mest islam. Finns anledning att vara rädd för islam? Går det att erövra tillit i gentemot islam
Vi båda har noga läst varandras heliga skrifter. Vi känner igen oss i mycket, det mesta. Ju mer vi ser och förstår i vår egen tradition, desto större respekt kan vi visa varandra. Olikhet är inte farligt. Vet jag vem jag är, blir jag öppet nyfiken på dig. Man kan börja lära av varandra. Det som händer är nog någon sorts integration. Ett möte, helt enkelt. Blocköverskridande verksamhet?
Vi med våra ursprung i Mellanöstern och Europa, med islamiska och kristna traditioner, har vårt meningsutbyte kring integrationen med vår trätobroder från Trosa, Bertil Malmberg (SD). Vi vill, inte minst nu, i dagens politiska läge, söka den samverkan, som mer än någonsin är angelägen. Vi vill gärna att vi samlar våra krafter för att hitta en väg ut ur den återvändsgränd, som integrationsarbetet tycks ha blivit stående i.
Vi skulle kunna lägga våra religiösa texter åt sidan för en stund. I stället för att föra våra egna monologer, som ändå inte når fram till varandra, skulle vi kunna försöka bidra med konkreta och konstruktiva idéer. Såväl Trosa som Nyköping, Sverige, Europa och hela världen behöver idag pröva tillitens och respektens väg i stället för orons och rädslans.
Ett mål som vi tillsammans kan arbeta mot är att värdlandet (Sverige) skulle kunna öppna sina portar något och välkomna dem som har skäl, vill komma in. Och som vi själva faktiskt behöver. I gengäld ska naturligtvis immigranter omfamna värdlandets normer och värderingar – även om det skulle kosta dem att överge en del av sina traditionella normer och värderingar. Så kan de bli fullfjädrade medlemmar i det nya hemlandet. Dom blir i stället vi. Detta är integrationens innehåll: ömsesidighet, där två parter integreras med varandra.
Om vi arbetar tillsammans mot detta mål kan det kanske hända att vi möts halvvägs. Att vara religiös idag, i Sverige, i vardagen, är både för en muslim och för en kristen att ta konsekvenser av allt det som förenar oss. Då kan vi dela den tillit, som står ut med våra skillnader och som kan göra oss o-rädda!
Salah Aljamal
Kjell Wiklund
integrerade i det svenska samhället