Lömsk giftväxt ska bort

Jättelokans giftsaft kan orsaka eksem och ärr. Men nu ska både kommun och Trafikverket försöka utplåna den flera meter höga och seglivade växtbesten.

Jättelokan är vacker och odlades tidigare som prydnadsväxt i trädgårdar.  Den betraktas dock som en invasiv, främmande och giftig art som bekämpas i många kommuner i Sverige.

Jättelokan är vacker och odlades tidigare som prydnadsväxt i trädgårdar. Den betraktas dock som en invasiv, främmande och giftig art som bekämpas i många kommuner i Sverige.

Foto: TT

Övrigt2017-03-05 19:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I sommar ska Trafikverkets entreprenör Bayer bekämpa den giftiga jättelokan på järnvägsspåret mellan Lästringe-Vagnhärad, en sträcka på ca 90 meter där jättelokan brett ut sig, vilket SN nyligen rapporterat om. Bayer var även på plats förra sommaren med bekämpningsmedel och uppmärksammade då att det fanns stora mängder jätteloka även utanför Trafikverkets spår/mark, på kommunalt område. Det informerades Trosa kommun om. Kommunen kommer att vidta åtgärder under våren/sommaren.

– Vi har redan beställt åtgärder för detta. Det är ett område vid vägbron under gamla Studsvikvägen vid väg 219 på kommunal mark det handlar om, säger Christoffer Eriksson, gatu- och parkingenjör i Trosa kommun.

Jättelokan kan bli tre meter hög och tio centimeter tjock. Växtsaften kan leda till brännblåsor som stannar kvar i flera veckor eller till och med orsaka ärr. Även en privatperson från Vagnhärad har nu via e-post kontaktat kommunen angående växtens utbredning i trakten.

"För tre år sedan påpekade jag för kommunen att det växte jätteloka under bron mot Västerljung. Det nybygge som tillkom då innebar att det går skolbarn där dagligen. När jag såg reportaget i SN förstod jag att ni ej gjort något åt problemet. Men nu när Trafikverket informerat er om samma sak hoppas jag att ni inser problemet som kan skapa onödigt lidande och skadeståndsanspråk från drabbade" skriver kvinnan.

Kartmaterialet Trosa kommun fick från Trafikverket visade jätteloka på både kommunal och privat mark.

– Det som var på privat mark har miljökontoret skickat till markägaren för åtgärd och det är upp till markägaren att bestämma åtgärd. Vi (kommunen) har inte möjlighet att utföra åtgärder på annans mark, säger Christoffer Eriksson.

Växten har tidigare importerats som prydnadsväxt men finns nu längs Norrlandskusten och i hela södra Sverige. Jörgen Säleby, nationell delprojektledare vid Trafikverket, beskriver jättelokan som "mycket svår att ta död på och du måste hålla på år efter år."

Enligt Christoffer Eriksson har Trosa kommun beställt årlig bekämpning sedan flera år tillbaka på olika ställen i kommunen. Den vanligaste metoden har varit att försöka gräva bort beståndet med grävmaskin.

– Men tyvärr är det inte en lätt uppgift att bli av med den och nya plantor kan komma på nytt efter flera år då fröna med stor sannolikhet ligger kvar på marken eller finns i närheten.

Jätteloka

Jättelokan kommer ursprungligen från områden kring Kaukasus och introducerades som trädgårdsväxt i Sverige på 1800-talet. Den sprider sig snabbt och är vanligast i Stockholmstrakten och Skåne och kan bilda enorma bestånd. Brännskadeliknande symtom förekommer med kraftig hudirritation, rodnad och blåsor som kan bli stora och smärtsamma vid kontakt. Besvären kan kvarstå i veckor och även ärrbildning och mörkfärgning av huden förekommer. Från 2016 ingår Jättelokan i ett nationellt projekt för Trafikverket. Vid Trafikverkets kemiska jättelokabekämpning används avstrykning, pensling eller stämpling. Andra bekämpningsmetoder är exempelvis att släppa loss betande djur som äter växtens saftiga delar, att regelbundet hugga ner lokorna med lie eller att injicera hett vatten i rötterna.