SÄ kan nya lönekraven slÄ mot vÄrden

UngefĂ€r 5 000 personer inom Sveriges kommuner och regioner har en lĂ€gre lön Ă€n regeringens nya golv för arbetskraftsinvandring. Nu riskerar hundratals vĂ„rdbitrĂ€den och undersköterskor utvisning.
–Det kommer slĂ„ brett över vĂ„ra verksamheter och det kan fĂ„ allvarliga konsekvenser, sĂ€ger SKR:s ordförande Anders Henriksson.

Undersköterskor och vÄrdbitrÀden riskerar utvisning nÀr regeringens nya lönegolv höjs.

Undersköterskor och vÄrdbitrÀden riskerar utvisning nÀr regeringens nya lönegolv höjs.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Arbetsmarknad2023-10-29 10:10

FrĂ„n och med nĂ€sta vecka Ă€r 27 360 kronor (80 procent av medianlönen) den lĂ€gsta mĂ„nadslönen som gĂ€ller för personer som kommer till Sverige för att arbeta. Det Ă€r en Ă„tgĂ€rd som regeringen gör bland annat för att stoppa oseriösa arbetsgivare och för att arbetskraftsinvandringen ska vara till högavlönade, kvalificerade jobb.

Men det fĂ„r stora konsekvenser, sĂ€ger SKR:s ordförande Anders Henriksson. Äldreomsorgen och andra serviceyrken inom exempelvis kommunerna kommer att drabbas hĂ„rt, enligt honom.

– Oftast Ă€r det i kommuner dĂ€r man redan har svĂ„rt att rekrytera. Det Ă€r 200 kommunanstĂ€llda som riskerar utvisning bara i SkellefteĂ„, det Ă€r jĂ€ttemĂ„nga. Bara 20 personer i en liten kommun kan göra enorm skillnad, sĂ€ger han.

VÀlfÀrdsyrken drabbas

NÀr Anders Henriksson ser pÄ kommuner och regioners verksamheter Àr det serviceyrken som kommer drabbas vÀrst: Àldreomsorg och skola.

– Det Ă€r ju de omrĂ„den och de yrken som Ă€r vĂ„ra vĂ€lfĂ€rdsyrken. SĂ„ det kommer att slĂ„ brett över vĂ„ra verksamheter och pĂ„verka mycket.

Olof Åslund Ă€r professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han Ă€r knuten till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvĂ€rdering och har forskat kring migration.

Han sÀger att det Àr svÄrt att spekulera i vilka konsekvenser det höjda lönegolvet kommer att ge.

– Men forskare i Sverige har en intressant reform framför sig i och med att politikerna höjer golvet med en betydande summa. Det pĂ„verkar betydligt fler Ă€n tidigare medan det kanske inte pĂ„verkar andra alls.

"Staten ska inte bestÀmma"

Anders Henriksson pÄ SKR tycker att det pÄ svensk arbetsmarknad ska vara svenska kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackorganisationer som ska gÀlla och att staten inte ska bestÀmma lönenivÄer.

– Jag tycker att det Ă€r sĂ„ viktigt att hĂ„lla fast vid att vi har en modell som vi slĂ„ss för i ett Europaperspektiv. Att dĂ„ gĂ„ in och göra statliga löner, golv, riskerar att ta undan möjligheterna för oss att fortsĂ€tta ha en svensk modell.

Fackförbundet Kommunal i UmeÄ har ocksÄ reagerat pÄ regeringens lönekrav. De vill att dess medlemmar ska upp i minst samma nivÄ och har kallat UmeÄ kommun till förhandlingsbordet, vilket Kommunalarbetaren skrev förra veckan.

– Regeringen har satt en summa pĂ„ vad som Ă€r god försörjning. Vi mĂ„ste agera pĂ„ det, sade sektionsordförande Ethel Henriksson till facktidningen dĂ„.

Att lönegolvet för arbetskraftsinvandring skulle kunna bli en vÀgledning till arbetsgivarna och att det pÄ lÄng sikt kan innebÀra att fler fÄr höjda löner ser Anders Henriksson inte positivt pÄ.

– Det skulle förstöra den svenska modellen. Det regeringen gĂ„r in och föreslĂ„r Ă€r egentligen ett statligt lönegolv. Det Ă€r helt fel vĂ€g att gĂ„.

Fakta: Avtal med löner under grÀnsen

VĂ„rdföretagarna, kommunal Ă€ldreomsorg: 19 040 kronor.

Visita, hotell- och restaurangavtalet, HRF Gröna Riks: 19 373 kronor.

SKR, Sobona, kommunalanstĂ€llda: 19 940 kronor.

Motorbranschens Arbetsgivareförbund: 18 833 kronor.

Medieföretagen: 18 731 kronor.

Livsmedelsföretagen: 20 577 kronor.

Fremia (personliga assistenter): 20 209 kronor.

KĂ€lla: SCB och Medlingsinstitutets "Urval av lĂ€gsta löner i avtal" , för Ă„ldrarna 18–24 Ă„r, bĂ„de med och utan kollektivavtal. GĂ€ller 2022 Ă„rs löner.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!