Sverige â tillsammans med Kanada och Nya Zeeland â anvĂ€nds allt oftare som ett varnande exempel i internationell press, nĂ€r effekterna av skenande inflation och högre lĂ„nerĂ€ntor ska beskrivas.
"Ett av stÀllena dÀr denna trend slÄr igenom snabbast Àr Sverige", slog nyhetsbyrÄn Bloomberg fast i en artikel tidigare i december.
HushÄllens konsumtion stryps
Svenska bostadspriser har redan fallit rejĂ€lt i Ă„r och de ska ned en bit till, enligt ledande svenska bankekonomer. BNP-prognoserna för den svenska ekonomin 2023 pekar samtidigt mot en ganska rejĂ€l konjunktursmĂ€ll â nĂ€r hushĂ„llens konsumtion stryps av ett Ă„rs sĂ€nkta reallöner, rekordhöga elpriser och rĂ€ntehöjningar.
Sveriges kĂ€nslighet för rĂ€ntehöjningar beror i stor utstrĂ€ckning pĂ„ att svenska hushĂ„llens bolĂ„n â sammanlagt omkring 4 000 miljarder kronor â Ă€r ovanligt stora i förhĂ„llande till hushĂ„llens disponibla inkomster. Merparten av lĂ„nen, cirka 70 procent, har dessutom rörlig rĂ€nta â vilket gör att rĂ€ntehöjningarna snabbt Ă€ter sig in i hushĂ„llens plĂ„nböcker.
ââSverige sticker verkligen ut, att sĂ„ mĂ„nga har rörlig rĂ€nta. Genomsnittslöptiden för bolĂ„nen Ă€r omkring ett Ă„r i Sverige, sĂ€ger Andreas Wallström, prognoschef pĂ„ Swedbank.
Situationen ser snarlik ut i Norge och Baltikum, men i lÀnder som exempelvis Frankrike sitter de flesta pÄ bolÄn med löptider pÄ 20-30 Är, med fast rÀnta.
ââDu ser redan effekterna av detta i korrektionen pĂ„ den svenska bostadsmarknaden, som har fallit omkring 15 procent frĂ„n toppnivĂ„n i början av Ă„ret. Det Ă€r massivt. I andra lĂ€nder har bostadspriserna börjat sjunka, men dĂ„ handlar det om nĂ„gra enstaka procent, sĂ€ger Daniel Kral, senior ekonom pĂ„ Oxford Economics.
Staten har gjort "vÀldigt lite"
HushÄllens konsumtion trycks dessutom ned av att statens stöd till hushÄll Àr begrÀnsat, enligt Kral.
ââJĂ€mfört med andra europeiska lĂ€nder har svenska staten gjort vĂ€ldigt lite, sĂ€ger han.
ââDet kommer innebĂ€ra ett större BNP-fall i Sverige Ă€n i andra lĂ€nder, tillĂ€gger han.
Men Sverige pressas inte bara av rÀntekÀnsliga hushÄll och företag och mindre finanspolitiska stöd, enligt Kral.
ââDe höga energipriserna pĂ„ grossistmarknaden slĂ„r ocksĂ„ igenom snabbare i konsumentledet i Sverige, inte minst elpriserna, sĂ€ger han.
Ăven dĂ€r handlar det om en ovanligt stor andel rörliga avtal.
Det gÄr dock att ana ljus i tunneln, Àven för svenska hushÄll och företag, enligt Kral. Han tror som de flesta bedömare att inflationstrycket snart mattas av. Men att det faktiskt blir sÄ ska man inte ta för givet, med tanke pÄ Ukrainakriget, tycker han.
ââVi kan ju ocksĂ„ vara pĂ„ vĂ€g i en strukturellt annorlunda miljö dĂ€r det kan behövas en ny design pĂ„ de svenska modellerna, sĂ€ger han.
"En svÄr vinter"
Fast huvudscenariot Àr trots allt att det snart lugnar ned sig.
ââVi ser en svĂ„r vinter framför oss. Svensk ekonomi kommer att krympa. Men vi ser en vĂ€ndning under andra halvĂ„ret nĂ€sta Ă„r, sĂ€ger han.
Han rĂ€knar med att Sverige redan befinner sig i sĂ„ kallad recession, med tvĂ„ kvartal i rad med krympande BNP â som krymper svensk ekonomi med 2 procent pĂ„ ett halvĂ„r.
Men för hela 2023 tror han inte BNP-fallet blir sÄ stort, enligt Kral.
ââBNP krymper i fjĂ€rde kvartalet och sedan i första kvartalet 2023. Sedan blir det oförĂ€ndrad BNP i andra kvartalet, följt av en tillvĂ€xt pĂ„ 0,5 procent under andra halvĂ„ret.
Den svenska kronan â som har gĂ„tt svagt mot vĂ€rldsvalutorna i skuggan av Ukrainakriget och den globala inflations- och rĂ€ntechocken â har bidragit negativt till den inhemska svenska inflationen.
ââKronan tar stryk för att det Ă€r en liten valuta, sĂ€ger Kral.
ââMycket hĂ€nger nu pĂ„ vad (USA:s centralbank Federal Reserve) Fed gör. Och vi tror att de kommer att dra ned pĂ„ takten i rĂ€ntehöjningarna, vilket kommer att sĂ€nka dollarn. SĂ„ vi ser inte att kronan ska tappa sĂ„ mycket mer nu, tillĂ€gger han.