Bankernas borĂ€ntor har rusat uppĂ„t det gĂ„ngna Ă„ret. Men de har inte höjts lika snabbt som Riksbanken har höjt styrrĂ€ntan. Bankernas bolĂ„nemarginal â det de tjĂ€nar pĂ„ varje utlĂ„nad krona â har dĂ€rför minskat.
Det bankerna frÀmst drar in mer pengar pÄ i inflations- och rÀntechocken Àr i stÀllet att de inte höjer rÀntorna som de sjÀlva betalar för pengar pÄ lönekonton och för sparande i banken sÀrskilt mycket. PÄ banksprÄk kallas det att marginalerna pÄ insÀttningar har ökat.
"Det Àr sÄ en bank fungerar"
Johan Torgeby, vd pĂ„ storbanken SEB, pĂ„minner om att lyftet kommer efter 15 Ă„r med historiskt lĂ„ga rĂ€ntor. Han rĂ€knar med att anpassningen av rĂ€ntan pĂ„ insĂ€ttningar kommer att pĂ„gĂ„ en tid â tills man nĂ„r ett nytt jĂ€mviktslĂ€ge nĂ„got Ă„r eller tvĂ„ framĂ„t i tiden.
ââHela den process som vi Ă€r mitt uppe i nu Ă€r positiv för det finansiella resultatet för en bank. Det Ă€r sĂ„ en bank fungerar, sĂ€ger han.
Ett vanligt argument i banksektorn Àr att det Àr bÀttre med lönsamma och vÀlkapitaliserade banker nÀr ekonomin kÀrvar Àn tvÀrtom.
ââDet har sina fördelar att ha en vĂ€ldigt robust banksektor. Vi behöver inte vara oroliga för att vi ska fĂ„ en finanskris i Sverige. Det Ă€r förstĂ„s bra. Men hur mycket Ă€r det vĂ€rt? frĂ„gar sig professor John Hassler vid Stockholms universitet.
Ett annat argument Ă€r att de rĂ€nteproblem som hushĂ„ll och företag brottas med nu Ă€r nĂ„got som skapats av att centralbankerna stramar Ă„t med höjda styrrĂ€ntor. SjĂ€lva syftet med höjda styrrĂ€ntor Ă€r just att det ska slĂ„ mot plĂ„nboken och pressa hushĂ„llen att spara i stĂ€llet för att konsumera â allt för att dĂ€mpa inflationen.
Bankernas tröghet nÀr det gÀller att justera upp sparrÀntorna skulle ur det perspektivet kunna ses som nÄgot som försvÄrar penningpolitiken.
"DÄ Àr det nÄgot fel"
Fast Hassler vill inte skriva under pÄ detta. Forskningen visar enligt professorn att det i första hand Àr borÀntornas nivÄ som fÄr genomslag pÄ hushÄllens plÄnböcker, inte var rÀntan pÄ spar- eller lönekontot ligger.
Grundproblemet Àr enligt Hassler snarare att konkurrensen i svensk banksektor Àr för dÄlig.
ââDet ska inte vara sĂ„ lĂ€tt att tjĂ€na pengar. DĂ„ Ă€r det nĂ„got fel, sĂ€ger han.
Han pÄminner om att utlÄning till och inlÄning frÄn hushÄll med dagens strikta regleringar inte Àr nÄgon sÀrskilt avancerad verksamhet.
ââUppfyller ett hushĂ„ll standardiserade krav sĂ„ lĂ„nar banken ut. Det Ă€r ganska enkelt, sĂ€ger han.
TT: Kan man göra nÄgot politiskt Ät det hÀr?
ââJag tror det Ă€r ganska svĂ„rt.
Mindre lönsamma Àn andra
SEB:s Torgeby avfĂ€rdar uttalandet om att det Ă€r för lĂ€tt för bankerna att tjĂ€na pengar som "en Ă„sikt". Han beskriver konkurrensen som hĂ„rd â inte minst nĂ€r det gĂ€ller kampen om stora företagskunder med stora utlĂ€ndska banker som SEB ofta Ă€r indragen i.
Masih Yazdi, finanschef pÄ SEB, fyller i:
ââNu har vi fĂ„tt upp lönsamheten en hel del och har medvind. Men över tid Ă€r vi betydligt mindre lönsamma Ă€n andra sektorer.
NĂ€r det gĂ€ller konkurrens beskriver Yazdi priserna pĂ„ banktjĂ€nster â allt frĂ„n bolĂ„nerĂ€ntor till fondavgifter och kortavgifter â som betydligt lĂ€gre i Sverige Ă€n i de flesta andra lĂ€nder.
Han pÄminner ocksÄ om att den svaga kronan och skÀrpta kapitalkrav gör att SEB:s kapitalbuffert faktiskt har krympt i andra kvartalet i stÀllet för att vÀxa, trots vinstlyftet.