Hotet mot Svantessons skattesänkningar

Proffsen på Konjunkturinstitutet (KI) och storbanken SEB tror på cirka 40-45 miljarder i ofinansierade satsningar.

Det är 5-10 miljarder mer än det reformutrymme som KI räknar med finns per år under åren 2024-2027.

– Ja, vi tror de slutliga förhandlingarna landar på lite mer i ofinansierade reformer. Men 35 miljarder eller 45 miljarder är ingen större skillnad, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

"Det är ganska mycket pengar"

Daniel Bergvall, prognoschef på SEB, gör ungefär samma bedömning av det reformutrymme regeringen väntas presentera.

– 40-45 miljarder, säger han.

TT: Är det mycket?

– Ja, om vi pratar om ofinansierade reformer i den omfattningen är det ändå en del. Det är ganska mycket pengar, säger Bergvall.

Alla prognosmakare håller inte med. Swedbanks chefsekonom Mattias Persson räknar med att finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommer fortsätta hålla igen, för att inte elda på inflationen. Han räknar med att det stannar på 30 miljarder i ofinansierade reformer och i princip inga skattesänkningar i höstbudgeten.

Förutom risken att regeringen häller bränsle på inflationsbrasan – som bränt upp köpkraft och tryckt upp ränteläget för alla hushåll och företag i snart två års tid – sätter det statsfinansiella regelverket en gräns för hur stor budget regeringen kan lägga med krav på överskott i budgeten över en konjunkturcykel och utgiftstaket.

Varken Bergvall eller Hedén Westerdahl ser dock någon överhängande risk för att satsningar på 40-45 miljarder 2024 skulle ge någon större inflationseffekt.

– Vi är i en lågkonjunktur och arbetslösheten stiger. Vi tycker att det finns möjligheter. Den prognos vi har är att inflationen fortsätter falla under året, inklusive de här 45 miljarderna i ofinansierade reformer, säger Hedén Westerdahl.

Recession och lågkonjunktur

Tillväxten framöver är en viktig faktor när utrymmet för politiska satsningar ska beräknas. KI räknar med att vi befinner oss i recession just nu – med krympande BNP två kvartal i rad. Det råder dessutom lågkonjunktur, enligt KI. Produktionen i Sverige är just nu är lägre än vad den hade kunnat vara.

– Men än så länge är det ingen dramatik i det här, säger Hedén Westerdahl.

Kronan kretsar sedan en tid kring nya bottenrekord mot euron och har tappat 5-6 procent mot både dollar och euron i år. Detta trots starka statsfinanser, låg offentlig skuldsättning och ett överskott i bytesbalansen.

Detta gör svenskar fattigare och leder till en inflationsimpuls från högre importpriser.

TT: Kan regeringen göra något åt den rekordsvaga kronan?

– De klassiska drivkrafterna för en valuta är inte alls det som styr valutamarknaden just nu. Så ser man detta ur ett finanspolitiskt perspektiv finns det inte särskilt mycket de kan göra, säger Bergvall.

Kan bli skattesänkningar

På sikt tror han att det skulle kunna hjälpa att på olika sätt göra Sverige mer attraktivt för kapital, med rätt investeringar och strukturreformer.

– Det är inget som förändrar läget över en natt, men det gör att vi på sikt kan få in lite mer kapital till Sverige och få positiva flödeseffekter, säger Bergvall.

Till skillnad från kollegorna på Swedbank räknar han med skattesänkningar i budgeten som stundar.

– Ja, det är nog stor press på att de ska leverera någon skattesänkning. Det kan mycket väl vara en del av ett reformpaket i höst, tillsammans med mer pengar till kommuner, säger Bergvall.