Riksbanken har pĂ„ ett halvĂ„r höjt styrrĂ€ntan frĂ„n noll till 1,75 procent. För hushĂ„ll med rörlig rĂ€nta har detta i princip fördubblat bolĂ„nekostnaden sedan i vĂ„ras. För alla med lĂ€ngre löptider pĂ„ bolĂ„net kommer rĂ€ntesmĂ€llen med lite fördröjning â nĂ€r lĂ„net ska lĂ€ggas om.
Syftet med rÀntehöjningarna Àr att bromsa den ovanligt höga inflationen, som tagit fart rejÀlt i Är till följd av pandemieffekter och skenande energipriser i skuggan av Ukrainakriget.
Marknaden lutar Ă„t 100 punkter
Efter den ovÀntat höga kÀrninflationen i oktober rÀknar nu de flesta bedömare med en höjning pÄ 75 punkter (0,75 procentenheter) pÄ torsdag. Men i prissÀttningen pÄ rÀntemarknaden lutar det Ät en upprepning av rekordhöjningen pÄ 100 punkter, en hel procentenhet, i september.
Marknaden rĂ€knar dĂ€refter med att rĂ€ntan kommer att fortsĂ€tta upp till ungefĂ€r 3,25 procent till nĂ€sta sommar. Riksbanken siktar sjĂ€lv pĂ„ 2,50 procent, medan de flesta svenska bankekonomer rĂ€knar med 2,75â3,00 procent.
ââJag tycker det Ă€r en ganska rimlig prissĂ€ttning pĂ„ marknaden, sĂ€ger Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare pĂ„ amerikanska Pimco, nĂ€r det gĂ€ller rĂ€ntenivĂ„n nĂ€sta Ă„r.
Han tror dock att Riksbanken stannar pÄ 75 punkter pÄ torsdag.
Riksbanken kan enligt Beck-Friis egentligen behöva ta i med större rĂ€ntehöjningar Ă€n andra centralbanker dĂ„ man sedan 2020 bara har fem möten per Ă„r, medan mĂ„nga andra har Ă„tta per Ă„r. Dessutom Ă€r realrĂ€ntan i Sverige â styrrĂ€ntan rensat för kĂ€rninflationen â lĂ„g jĂ€mfört med andra lĂ€nder.
Det gÀller dock att hitta rÀtt balans i besluten, sÄ att det varken blir för mycket eller för lite.
ââDet Ă€r en svĂ„r balansgĂ„ng. Risken om de höjer för mycket Ă€r att recessionen blir djupare. Och risken om de höjer för lite Ă€r att inflationen biter sig fast Ă€nnu högre och lĂ€ngre Ă€n den redan har gjort.
Hög risk för lÄngvarig recession
Risken för en recession Àr hög, bÄde hÀr hemma och i Europa och USA. UtgÄngspunkten just nu Àr att nedgÄngen i ekonomin blir relativt mild, men ovanligt lÄngvarig. Det stöd frÄn penning- och finanspolitiken vi sÄg i finanskrisen och pandemin kommer till stora delar utebli eftersom de innebÀr risk för stigande inflation.
Den svenska recession Beck-Friis ser framför sig kan till följd av de svenska hushÄllens höga skuldsÀttning, med till stora delar rörlig rÀnta, dessutom bli djupare Àn i andra lÀnder.
ââSedan finanskrisen har hushĂ„llens skuldnivĂ„er gĂ„tt ner i de flesta lĂ€nder. Och inte bara det â hushĂ„llens lĂ„n har gĂ„tt frĂ„n rörlig mot fast rĂ€nta, med förlĂ€ngda löptider, sĂ€ger han.
Men i Sverige â och i lĂ€nder som Norge och Australien â Ă€r det tvĂ€rtom. HĂ€r vĂ€xer hushĂ„llens skuldsĂ€ttning snabbt och de flesta bolĂ„n har rörlig rĂ€nta â vilket gör att rĂ€ntehöjningar fĂ„r snabbare genomslag.
SvÄr situation
I teorin betyder detta att Riksbanken inte borde sikta lika högt med sin styrrĂ€nta som kollegorna i Frankfurt, London och Washington. Men i realiteten tvingas Riksbanken troligtvis att hĂ€nga pĂ„ trenden uppĂ„t â annars försvagas kronan Ă€nnu mer Ă€n den redan har gjort, vilket via dyrare import lyfter inflationen ytterligare.
ââDet Ă€r en svĂ„r situation, sĂ€ger Beck-Friis.
Torsdagens rÀntebesked blir av allt att döma det sista med Stefan Ingves som riksbankschef. Han ska vid Ärsskiftet efter 17 Är pÄ posten ersÀttas av Erik Thedéen, avgÄende chef för Finansinspektionen (FI).
ââKanske pĂ„ marginalen Ă€r ThedĂ©en lite mer duvaktig Ă€n Ingves, med tanke pĂ„ hans bakgrund inom finansiell stabilitet, sĂ€ger Beck-Friis.
Han tonar dock ned betydelsen av enskilda personer bland de penningpolitiska beslutsfattarna. RÀntan avgörs i slutÀndan av den ekonomiska utvecklingen och ledamöterna i Riksbankens direktion har dessutom i stort varit eniga om de snabba Ätstramningarna i Är, enligt Beck-Friis.