Så påverkar Natobeskedet handeln med Turkiet

Runt 400 svenska bolag är företrädda i Turkiet i dag. Av dessa är ungefär 125 aktiva på plats, enligt Edin Erkocevic, Business Swedens handelssekreterare i Turkiet.

– Vi har redan en betydande närvaro av svenska företag i Turkiet, både stora och medelstora bolag, så vi startar inte på noll.

Under 2022 ökade exportvolymen från Sverige till Turkiet med 35 procent jämfört med 2021, och uppgick till 20,4 miljarder kronor.

Utbredd lönsamhet

En ny undersökning från Business Sweden, ägt av staten och näringslivet tillsammans och som hjälper svensk export och investeringar i Sverige, visar att en majoritet (77 procent) av de tillfrågade företagen var lönsamma förra året.

Detta samtidigt som den turkiska ekonomin har kämpat mot skyhög inflation och krympande tillväxt.

– Sverige exporterar främst verkstadsprodukter, järnmalm, metall, fordon, pappersmassa och kemikalier, säger Edin Erkocevic.

– Från Turkiet importeras framför allt hushållsapparater, kläder och verkstadsprodukter.

I Natouppgörelsen som nåddes mellan Sverige och Turkiet tidigare i veckan fastslås att ländernas ekonomiska samarbete ska stärkas: "Både Turkiet och Sverige ska se till att maximera möjligheterna att öka bilateral handel och investeringar."

Ökad regionalisering

Edin Erkocevic lyfter fram en turkisk sektor på frammarsch som lär vara av intresse för svenska bolag.

– Det handlar om leverantörskedjor och tillverkning. De senaste åren har vi sett att europeiska och svenska bolag ägnar sig åt regionalisering – där de vill flytta produktion från Asien och komma närmare Europa.

– I takt med den här utvecklingen kan Turkiet spela en central roll. Det beror dels på den geografiska lokaliseringen där landet håller på att bli en brygga mot Asien, men även logistik och tillgång till arbetskraft är av betydelse, fortsätter han.

Handels hållbarhetskrav

Samtidigt blir hållbarhet allt viktigare på den turkiska marknaden. Det beror till stor del på EU:s gröna giv, initiativet som ska göra unionen klimatneutral till år 2050, betonar Edin Erkocevic.

– Halva Turkiets export går till EU. Turkiska exportörer vill inte riskera att utsättas för tullavgifter om deras produkter inte uppfyller EU:s hållbarhetskriterier. De vill kunna fortsätta åtnjuta frihandelsavtalens fördelar.

– Här kan svenska bolag bidra med mycket kunskap och hållbara lösningar som kan förbereda den turkiska tillverkningsindustrin för EU:s klimatkrav.