ââDet finns en stor sannolikhet att Riksbanken indikerar att de kommer att börja höja rĂ€ntan mot slutet av 2024. Det blir en signal frĂ„n Riksbanken att man har vĂ€nt blad, sĂ€ger portföljförvaltaren Peder Beck-Friis.
Han jobbar för amerikanska Pimco, med ett förvaltat kapital pÄ motsvarande cirka 20 000 miljarder kronor.
Kommer lÄta duvaktig
Men utöver rÀntesignalen rÀknar Beck-Friis med att Riksbanken, med Stefan Ingves som chef, i torsdagens rÀntebesked kommer fortsÀtta lÄta duvaktig tillsammans med kollegorna pÄ Europeiska centralbanken (ECB) i Frankfurt.
ââVissa andra centralbanker har definitivt blivit mer hökaktiga, sĂ€ger han.
Han pekar bland annat ut centralbankerna i Nya Zeeland, Island och Norge, men Àven tyngre aktörer.
ââBank of England vĂ€ntas höja rĂ€ntan i december eller februari. USA:s Federal Reserve ser ocksĂ„ ut att svĂ€nga och vi vĂ€ntar oss att de höjer rĂ€ntan under andra halvĂ„ret 2022, sĂ€ger Beck-Friis.
En förklaring till att Riksbanken kan vara mjukare och stimulera mer Ă€n mĂ„nga andra centralbanker Ă€r att den sĂ„ kallade kĂ€rninflationen i Sverige â om man rensar bort energipriser â trots allt ligger under Riksbankens inflationsmĂ„l. Dessutom pekar inflationsförvĂ€ntningarna fortfarande pĂ„ mĂ„let.
Det kan Ă€ven finnas en historisk förklaring, tror Beck-Friis. Det handlar dĂ„ om att Riksbanken inte vill upprepa den omstridda Ă„tstramning som gjordes 2010â2011 och att man efter mĂ„nga Ă„r under mĂ„let Ă€r beredd att tillfĂ€lligt ligga över mĂ„let.
Stimulanser och stödÄtgÀrder
Finanspolitiska pandemistimulanser, sÀrskilt i USA, Àr en viktig faktor bakom den globala inflationsvÄgen. Mycket handlar ocksÄ om effekter frÄn centralbankernas massiva stödÄtgÀrder i pandemin.
Konkret har detta gett ovÀntat snabb ÄterhÀmtning och flaskhalsar och varubrist, med högre vÀrldsmarknadspriser pÄ allt frÄn energi till transporter och rÄvaror. Detta syns redan i producentpriser i Sverige och kan börja vÀltras över pÄ konsumentpriserna nÀsta Är, enligt Mattias Persson, Swedbanks chefsekonom.
ââDet kommer att driva upp inflationen och hĂ„lla den uppe nĂ€sta Ă„r, sĂ€ger han.
Men Persson vÀntar sig inte heller nÄgot radikalt frÄn Riksbanken i torsdagens rÀntebesked, som av allt att döma blir Ärets sista.
ââJag tror de kommer att höja inflationsprognosen och sĂ„ blir det kanske nĂ„gon kommunikation om stödköp framöver, sĂ€ger han.
ââMen sedan tror vi Ă€ndĂ„ att Riksbanken kommer att höja reporĂ€ntan 2023. Det tycker jag fortfarande ligger i korten, sĂ€ger Persson.
Den sĂ„ kallade KPIF-inflationen i oktober steg till 3,1 procent, den högsta nivĂ„n sedan 2008. Energipriserna â en vĂ€ldigt reell kostnad nĂ€r bilen ska tankas eller laddas och nĂ€r rĂ€kningarna för el och uppvĂ€rmning kommer â stĂ„r dock för över en tredjedel av prisökningarna.
ââDet Ă€r en vĂ€ldigt konstig situation, svĂ„r att hantera för centralbankerna. Inflationstalen har statistiskt konstiga effekter, sĂ€ger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pĂ„ Nordea.
"BorÀntorna har bottnat"
HushĂ„llen pressas pĂ„ flera sĂ€tt av inflationen. Den drĂ€nerar köpkraften och pressar dĂ€rmed ned reallönerna. Löneökningarna â Ă€ven om man rĂ€knar in sĂ„ kallad löneglidning pĂ„ den allt tajtare svenska arbetsmarknaden â verkar inte rĂ€cka för att kompensera och nĂ€sta avtalsrörelse ligger flera Ă„r framĂ„t i tiden.
Samtidigt pressas rÀntorna i ekonomin uppÄt av inflationen. Det slÄr sÀrskilt hÄrt mot högt belÄnade Àgare av bostadsrÀtter och villor och skapar ett tryck nedÄt pÄ priserna pÄ den heta svenska bostadsmarknaden.
ââBorĂ€ntorna har bottnat och kommer att röra sig uppĂ„t. Det ska man vara beredd pĂ„, sĂ€ger Isaksson.
Han pÄminner om att det samtidigt byggs mycket bostÀder i förhÄllande till landets befolkningsutveckling, men han tonar ned riskerna för kraftiga priskorrigeringar.
ââSĂ„ lĂ€nge rĂ€nteuppgĂ„ngen inte Ă€r mer dramatisk Ă€n vad vi ser nu ska det inte bli nĂ„gon större prisnedgĂ„ng. Men det Ă€r klart, det kan bli smĂ„ hack i kurvan, sĂ€ger Isaksson.