Att välja rätt är nog så svårt

Krönika

Nu är det snart dags att göra det där livsviktiga valet. Ja det var så jag själv tänkte när jag skulle välja rätt linje på gymnasiet.

Visst är det viktigt, men knappast livsviktigt. Man hinner ändra sig många gånger i livet innan man hittat rätt väg. Intressen förändras, man hittar andra mål och hur eller hur kommer det i slutändan fram till pengar. Man måste hitta ett jobba så att man kan få tak över huvudet och mat på bordet.

Visst det låter tråkigt, men man kan ju inte bo hemma hos sina föräldrar hela livet.

Jag valde det som på den tiden kallades den naturvetenskapliga linjen. Massor av kemi, fysik och matte. Jag som inte ens gillade några av de ämnena. Men det var bara för att jag så småningom kanske skulle kunna söka in på veterinärhögskolan.

När jag gick ut efter tre år hade jag inte femmor (gamla betygsystemet) rakt igenom så den drömmen försvann i samma stund som jag sprang ut genom porten till mitt sista sommarlov.

Jag kom visserligen in i Lund på en ny linje där man skulle lära sig arabiska. Bra om man ville bli diplomat och jag älskade språk, men just då och där ville jag inte.

Jag testade om jag skulle kunna jobba som flygledare och fick genomgå en rad tester, liknande de som en stridspilot får ta. Klarade den mentala biten, var lite svag i matten (inte så konstigt kanske), men det var framför allt beskedet att jag redan sökt in på Journalistskolan i Stockholm som fick dem att avslå min begäran. Egentligen hade jag ju flyttat till Stockholm för att kunna få se hur mycket sport som helst, inte för att plugga, men det kunde ju inte de veta.

Å andra sidan är jag glad över att jag inte blev trafikledare. Vilket ansvar. Alla har ju en del dåliga dagar på jobbet, men som trafikledare drabbar det definitivt fler än dig själv.

Men hur eller hur så var det just journalist som jag blev till slut. Sportjournalist. Den första kvinnliga norr om Stockholm. Men jag såg det inte riktigt på det sättet utan mer som att jag gjorde något som jag verkligen älskade.

Efter 30 år har den stora passionen nog slocknat lite. Jag ger mig inte ut på fritiden och kollar in en division 6-match i fotboll längre, men då och då tänds gnistan. Och i stället för kontakt med djur, som jag en gång drömde om, är det kontakten med människor som är behållningen i dag.

Så när ni ungdomar som nu måste välja väg, tänk inte för mycket. Det finns många tillfällen senare i livet som ni kommer att stå vid vägskäl. Det finns inga felaktiga val, bara val.

Läs mer om dessa ämnen

NyköpingKrönika