När hjärtat stannar – och startar igen

Krönika

Min farmor dog några år efter att jag hade fötts. Det var hjärtat, sas det. Årtalet var 1975 och då fanns det inte så mycket att göra åt problemet. Men mycket har hunnit hända sedan dess.

För några veckor sedan var min pappa inne på sjukhuset för en så kallad hjärtkonvertering. Han har under en längre tid fått allt sämre flås. Mannen som hur enkelt som helst bar mig på sina axlar under uppväxten – både bokstavligen och bildligt – kunde knappt ta sig ut till brevlådan utan massor av stånk och stön.

Mannen som hjälpt till att gräva om mitt och makens vattensystem två gånger och målat om vårt hus vid lika många tillfällen, kunde inte jobba i sin egen trädgård i fem minuter förrän han var tvungen att ta en paus. Han lät ungefär som Arnold Schwarzenegger i den gamla sci-fi-filmen Total recall, precis innan han ber Cohaagen om mer syre.

Med dagens läkarvetenskap finns det dock en quick-fix, man rebootar helt enkelt hjärtat.

Kommer ni ihåg de tidiga bärbara datorerna? De som man ibland fick peta i gång med en blyertspenna. Man sa att de hade ”hängt sig” och om man bara hittade det lilla hålet på kort- eller lång-sidan, stack in spetsen av pennan där så hoppade datorn på igen.

Precis så gjorde läkarna med min pappa. De rebootade hjärtat.

Enkelt förklarat så går läkarna in och ger patienten en elektrisk stöt, precis som man gör med patienter som inte har någon hjärtverksamhet alls. Patienten är sövd under den här tiden och märker inget. När man sedan vaknar upp ska sedan hjärtflimret vara ett minne blott. Ett väldigt litet ingrepp alltså, men med stora resultat. En person som jag känner beskrev det som att han knappt kunde gå upp för trappan till kirurgen innan, men att han efteråt kunde tänka sig att köra ett tretimmars träningspass.

Pappa är inte riktigt i form för ett så långt träningspass än, men han kan nu ta en promenad varje dag utan att låta som ett gammalt ånglok och i helgen jobbade han i trädgården i över två timmar.

Man beräknar att en till två procent av landets befolkning har förmaksflimmer. Bland personer som är över 75 år har siffran stigit till fem–tio procent. Uppskattningsvis har 170 000–250 000 svenskar förmaksflimmer och antalet ökar. En bidragande orsak är troligtvis det ökande antalet äldre i befolkningen. Förmaksflimmer är i sig inte livshotande men ger en ökad risk för blodpropp och stroke och är också förenat med ökad risk för för tidig död.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

Medicin och hälsaExtraKrönika
Relaterat