Foto:

Tomtar på loftet eller?

Nyköping

Så hur är det egentligen, tror ni på tomtar? Den där röda som kommer en gång om året eller hustomten som hjälper till hemma resten av året?

Nja, även om jag tror på spöken så tror jag inte riktigt på tomten. Jag kommer inte heller i håg när jag slutade tro på honom. Jag var mina morföräldrars första barnbarn så där vet jag att det satsades på julen ganska rejält till en början. Med inhyrda tomtar och så. Men inte så invecklat som en av min mans första jular med spår av släde utomhus, en inklättrad tomte i sovrummet, snö på sängen, ljud från taket och till slut klappar under granen. Bredvid oförstående vuxna som sa att det inte hade funnits en chans att hålla tomten kvar på backen eftersom han hade så många fler barn att besöka under kvällen.

Pappa gick helt enkelt ut och köpte en tidning. Den enda på hela året som inhandlades och det skulle ske just under julaftonen. Den finten gick jag inte på i så många år. Desto roligare var det då att lura lillebror några år till.

Traditionen med Tomten är ganska gullig i varje fall. Ofarlig på något sätt även om vi spenderar en hel del pengar på de saker som han delar ut (uups, skulle kanske inte sagt det om vi har någon ung läsare med oss).

Jag älskar julen i varje fall. Att pynta, att pyssla, att fixa. Med åren går nästan det mesta på rutin, eller hur?

Eftersom min bror, som inte längre tror på den rödklädda, för det mesta åker långt bort under julen så brukar vi numera fira julafton två gånger om året. En, innan han åker med julbord, en den 24:e med lite annan typ av mat. Vi försöker hela tiden överraska varandra.

Det underlättar faktiskt eftersom man kan dela upp julen under ett par helger i stället för att knöla in allt på en och samma dag. Ett år hade vi julafton en månad efteråt, vilket fungerade det också då vi kunde köpa alla klapparna på mellandagsrean.

Hur eller hur så tror jag att man ska försöka att göra julen så opretentiös som möjligt. Har man inte tid att baka allt julgodis – köp lite. Känner man inte för att klä en hel gran – ta in en grankvist i stället. Orkar man inte julpyssla – kolla in Ernst på tv och det brukar vara nog. De jular man minns bäst är ändå de man fått tillbringa med nära och kära, de snöiga sparkturerna under en stjärnklar natthimmel och mormors köttbullar.

Nu tar Extra lite julledigt och återkommer inte förrän den 11 januari.

Jag, och Sam, önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År.

Läs mer om dessa ämnen

Krönika