1 Att inte ta barn på allvar
Exempel: Man tror att vuxna vet bättre och lyssnar inte på vad barnet har att säga.
Tips: Lyssna på barnet. Ha ett öppet sinne. Ställ gärna specifika frågor, men förhåll dig också öppen för svaren.
2 Att utgå från ett vuxet perspektiv
Exempel: Man glömmer bort barnets perspektiv och har därför också svårt att se att barnet anstränger sig utifrån sin situation.
Tips: Utgå från det enskilda barnets förutsättningar när du tänker kring vad olika beteenden innebär. Uppmärksamma att barnet anstränger sig.
3 Att värdera beteenden
Exempel: Man tycker att barnet "jävlas" och inte gör sitt bästa i olika situationer. Det kan till exempel vara att barnet ofta glömmer saker, som gympakläder eller skolböcker.
Tips: Släpp tanken på att barnet har ett uppsåt. Acceptera i stället att barn är olika och har olika lätt att till exempel komma ihåg saker. Fråga efter situationer där barnet kunde komma ihåg gympakläderna. Kanske fungerar praktiska hjälpmedel som listor?
4 Att generalisera i stället för att individualisera
Exempel: Man tycker att ett specifikt barn "borde klara av mer" och ger det därför uppgifter som är för komplicerade. Det här problemet uppstår ofta i skolan.
Tips: Acceptera att problemen finns. Försök få en bild av vad barnet klarar av utan att färgas för mycket av vad du vill att barnet ska klara. Anpassa kravnivån efter förmåga.
5 Att över- och underdriva barns svårigheter
Exempel: Barnet har varit med om en till synes traumatisk händelse och de vuxna ställer till med stor dramatik. Situationen kan också vara omvänd – att de vuxna inte bryr sig alls.
Tips: Var lyhörd för barnets reaktioner. Barn reagerar inte alltid som vi förväntar oss. Ibland leder en krissituation till ett trauma, inte alltid. Som vuxen är det viktigt att vara tydlig och att försöka upprätthålla vardagliga rutiner. Tala om att du eller en annan vuxen finns där om barnet har ett behov av att prata.
6 Att oroa sig för att barn ska oroa sig
Exempel: Lämningen i skolan eller på förskolan leder till gråt och du har svårt att gå därifrån. Din ängslan för att barnet ska oroa sig förstärker barnets egen oro.
Tips: Skapa struktur kring vad barnet måste göra även om det är jobbigt, till exempel gå till skolan. Var tydlig med att du är säker på att barnet klarar situationen. Obs! Säkerställ först att barnets oro är "irrationell" och inte har en verklig grund.
7 Att vara inkonsekvent
Exempel: Man förbjuder saker men ger efter när barnet tjatar. Man har inte bestämt vad som gäller i vissa situationer och är därför inkonsekvent mot barnet.
Tips: Försök identifiera var det brukar uppstå konflikter. Är det vid påklädningen på morgonen, vid handlingen eller när barnet hellre spelar dataspel än gör läxorna? Bestäm vad som gäller i dessa situationer och stå fast vid det.
Källa: "De 7 vuxensynderna – föräldrars vanligaste misstag och hur du undviker dem" av Karl Eder