Tre små mopsar kastar sig mot dörren när man kommer in i det lilla torpet utanför Bergshammar där Emma Stenroos bor.
Swea, Tuwa och Ullis vill bli klappade och skuttar upp mot knäna.
– Min första mops fick jag när jag var 10 år. William hette han, och jag hade honom tills jag var 18, säger Emma Stenroos.
Har du också roliga eller intressanta eller bara väldigt gulliga djur? Hör gärna av dig till SN!
När de tre mopsdamerna tycker de fått nog med klapp och uppmärksamhet går de i samlad trupp bort till sin rosa korg. Väl där, trampar varje hund några varv innan de lägger sig.
Snart hörs små snarkningar i köket.
Mopsar är helt klart Emmas favorithundras. Men i sin verksamhet som dogwalker, hundpromenerare, går hon ut med alla slags hundar.
– Idag ska jag bland annat gå ut med en golden retriever.
Hon startade upp företaget i oktober.
– Jag har tidigare jobbat på hunddagis och i den verksamheten går man ut med många hundar, samtidigt. Jag märkte att det var stressande för hundarna. Jag åker hem till mina kunder och hämtar hunden och går en timmes promenad, de får egentid, säger Emma.
Vad var det som gjorde att du vågade starta eget?
– Jag var trött på att det inte fanns några jobb, så jag tänkte att jag måste våga försöka. Hittills har det gått bra och jag hoppas kunna anställa en person längre fram.
Förutom att jobba på hunddagis, har Emma också jobbat på en hundkennel i Stockholm. Men hon trivs bättre på landet i sitt lilla torp.
– Jag tyckte mycket om att vara på kenneln, men jag är inte en sådan som tycker om att gå ut och festa. Jag är hellre hemma med mina hundar en fredagskväll än går ut på krogen.
De flesta av Emmas kunder är personer som jobbar heltid, som vill att hunden ska få sig en rejäl promenad mitt på dagen också.
– Det blir en del promenerande. När jag kommer hem tar jag ut mina tre hundar också och går en lång bit, leker och tränar dem också.
Ett riktigt hundliv kan man säga?
– Haha, ja. Precis som jag vill ha det.