Musiken har alltid varit stor i Emilie Dahlsts liv. Nu satsar hon helhjärtat på den, och gav nyligen ut sin första singel.

– Den har alltid funnits med mig i allt jag gör och allt jag gått igenom. Jag har spelat mycket ute, coverspelningar och körat bakom andra artister. På Kulturama fann jag modet att möta mig själv genom musiken tack vare en stöttande lärare.

Hon beskriver det som skillnaden på att sätta ihop en IKEA-möbel, och att bygga ett bord från början.

– Covers är inte så personligt, men att skriva eget och framföra det... det är en helt annan dimension. Det är ett utlopp för saker jag upplevt.

Som barn flyttade Emilie runt en del, på grund av sin pappas jobb. Men hon bodde längre perioder i både Strängnäs och Vagnhärad.

– Jag hade en hemmiljö som var trasslig på grund av en psykiskt sjuk modersgestalt och under skoltiden var jag i perioder mobbad. Jag är lite av ett maskrosbarn. Idag är jag dock tacksam över allt jag genomlevt. Det är svårigheterna som gör oss starkare och vackrare.

Emilie var ganska ung när hon flyttade hemifrån till en egen lägenhet i Södertälje.

– Alla som befunnits sig i en hemmiljö där man mår dåligt förstår nog att steget därifrån är en lättnad. Trots att jag jobbade på nätterna och gick i musikgymnasium på dagarna, och tränade konståkning resten av tiden, tog det liksom inte mer krafter än det gjort om jag bott kvar.

Exakt hur det gick till när hon började modella beskriver hon som en slump.

– Jag tror lite att det man strävar efter öppnar man sig för, och på något vänster fick jag in en tass i branschen, min längd och mina kurvor till trots. Men behandlar man andra väl oavsett vad så får man gott och oväntat tillbaka. Allt handlar om karma, goda energier och lite jävlaranamma!

Hon har jobbat med flera kända märken inom sport, underkläder och badmode.

– Det var som en snöbollseffekt, ett jobb gav ett annat, jag fick åka utomlands och så. Men jag är hemmamänniska och har egentligen alltid tyckt det var rätt värdelöst med hotell-liv och resor. Jag minns när jag i Paris gick ut och såg Eiffeltornet, och tänkte bara "fan, det där kunde jag lika gärna ha googlat." Det intresserar mig inte. Men modellkarriären har gett mig möjlighet att ha långa perioder av musikaliskt skapande rent ekonomiskt, vilket jag är tacksam för, säger Emilie, och fortsätter:

– Jag tycker om att hitta en punkt som känns som hemma och hålla fast vid den, och jag älskar att vara i skogen. Jag väljer att klättra i berg hellre än att bibehålla en fin manikyr, alla dagar i veckan.

I dag är den hemmapunkten i Taxinge, med maken Rasmus och de tre hundarna. Modellkarriären har till stor del övergått till en karriär inom skådespeleri – när hon intervjuas har hon varit och spelat in en liten roll som hon måste vara hemlig med – och så har hon sitt omhuldade musikprojekt. Emilie ger ut sin musik under namnet Illvi Mist.

– Illvi är romerska siffror, vilket den logiska sidan av min asperger tilltalas av. Mist står för det alla tror att de vet om mig bara av att se på mig och alla andra som någonting genomgått något svårt. Livet bakom fasaden.

Hon har släppts sin singel Magnifying us i både originalutförande och en akustisk version.

– Jag har fått underbar respons både på scenen och på nätet, så det känns bra. Flest lyssnare har jag just nu i USA, där har låten fått mycket spelningar och delningar. Så nu är det bara att fortsätta. Kanske blir det en skiva av det, kanske en EP, eller 15 skivor. Vem vet! Når budskapet ut och levererar hopp till en endaste människa så är jag nöjd oavsett.