Bengt föddes på gården Hägnan, Björnlunda, där han "blev kvar" och med hustrun Linnea fick fyra barn. Med tiden blev gården för liten att leva av varför han skaffade andra inkomstkällor, bland annat åkte han runt och utförde gårdsarbete åt andra bönder. Han började även hjälpa mig med arbetet på Björnlunda kyrkogård, något jag tror han trivdes med, särskilt vid tider då det kom besökare till gravar och han kunde träffa bekanta, "då blev det prata av".
Trots att Bengt inte var någon reslysten person utan trivdes bäst hemmavid, så höll han sig väl medveten om vad som hände både hemma omkring och ute i stora världen. Det var alltid roande att höra Bengt med sitt målande språk och slående likheter dela med sig av sina åsikter och synpunkter, något han hade gott om.
Jag är tacksam över att ha fått känna en människa som valde sin egen väg i livet, orkade stå emot trender och statussymboler, som Bengt så fint uttryckt det: "När det är julafton hos di andra då ä de dä i Hägnan mä".