Vi minns vänskapen och skratten, dunket av vävstolen och Mauds goda bullar. Hon var en glad, driftig och skicklig hantverkare. Den som alltid fann tid till att ge en hjälpande hand eller ett gott råd. ”Den mest generösa människa jag träffat, både vad gäller materiellt och mänskligt” säger en vän och hantverkskollega. Maud var en frisk fläkt med flinka fingrar. Ansvarstagande och pålitlig. En person som tog tag i saker. Det hände alltid något när Maud var med. Ett exempel är när det behövdes en chaufför i makens åkeri. Maud tog körkort för tunga fordon med släp och körde timmerbil. Blev det en paus i transporten kom stickningen fram.
Förutom sitt yrkesliv och familjen var hantverk centralt i Mauds liv. Hon kom till Husby-Oppunda ung och nygift. Med stor iver och energi blev Maud en del i socknens liv. I många av socknens hus var vävstolar uppsatta. Man hjälptes åt att sätta upp olika vävar och så gick man runt till varandra och vävde. Maud var skicklig inom broderi, sömnad, stickning men vävning var det stora intresset. Vi ser Maud i sin Sverigedräkt som hon vävt tyget till, broderat och sytt. Kvinnor i socknen samlades och sydde sina folkdräkter i sockenstugan. Gemenskapen har alltid varit viktig.
Maud var engagerad och aktiv i Husby-Oppunda kyrkliga syförening, som sedan övergick till Husby-Oppunda hantverksgrupp. Hon vävde och broderade kyrkotextilier till Husby-Oppunda kyrka. Maud förgyllde våra träffar genom sin goda berättarkonst med minnen från socknen utifrån bilder, hantverk eller händelser. 1971 bildades Råby vävstuga där Maud var aktiv i 50 år. Vi minns henne bland vävstolarna, hjälpandes en medväverska att fästa en trampa eller komponera en löpare till Vävstugans 50 års jubileum. Vi hör henne dela sina minnen från vävresor och utställningar under fikapausen. En skicklig organisatör och inspirationskälla. De sista åren var hon även en del av hantverkarna Sörmlands Hantverksgrupp. I sommar har man kunna köpa hennes vackra alster i hamnen i Nyköping.
När Husby-Oppunda sockenförening bildades 1990 var Maud en drivande kraft. Hennes porträtt, tillsammans med flera andra, sitter på väggen i Sockenstugan. Socknens loppis är en stor och avancerad tillställning som kräver stor arbetsinsats av många. Mauds flitiga händer och energi kom här till stor nytta. Bland det sista hon gjorde var att basa för textilier och klädavdelningen på årets loppis. In i det sista packade hon upp och sorterade tyger, kläder och dukar tillsammans med sitt team.
Maud har gjort avtryck i socknen, hantverksgruppen, vävstugan, ja överallt där hon har varit. Hon var en varm person med glimten i ögat och bestämd. Maud lämnar ett stort tomrum efter sig, saknad av många.
Våra tankar går särskilt till maken Hans. Maud visste redan när de träffades i tonåren att han var mannen i hennes liv. Vi tänker också på döttrarna Susanne och Annelie, barnbarn och barnbarnsbarn.