De kallas för blåljusfotografer. Ett lite slarvigt men mycket träffande uttryck för de frilansande pressfotografer som gjort ond bråd död och olyckor till sitt levebröd. Alltid först på plats, alltid snabbast att leverera bilder till nyhetsmedierna. Peter Lindvall var en av dem. 

På 70-talet jobbade Peter Lindvall som bärgare i Kalmar. För nyligen nedlagda lokaltidningen Östra Småland berättade han inför sin 65-årsdag att en fotograf på Expressen sa att han var dum som inte fotograferade olyckorna han kom till. "Så då köpte jag en kamera och fick blodad tand direkt".

I Småland bärgade han bilar och etablerade kontakter med lokala medier. När det var riktigt stora händelser kunde han kränga bilder till kvällstidningarna. 

Artikelbild

| Så här var vi vana vid att se Peter Lindvall de sista åren.

I slutet av 80-talet flyttade han till Nyköping och bildade familj. Han hade ett brett kontaktnät och förmedlade både bilder och nyhetstips till tidningar, radio och tv på riks- och lokalplanet. När hans hälsa med tiden gjorde honom mindre rörlig fortsatte han ändå leverera det material som var möjligt.  

– Han var på väg att köpa en ny kamera, berättar tidigare SN-fotografen KGZ Fougstedt, som var en av Peters nära vänner.

2014 blev Lindvall själv skadad i en trafikolycka. Trots knäckt bröstben och kraftiga smärtor började han tänka på sin kamera när han satt i den kraschade bilen.

– Jag frågade en kvinna om hon kunde ta bilder med min kamera. Det gjorde hon, skrockade han när han berättade om händelsen.

Artikelbild

| När kyrkan stängde sitt café i församingshemmet var Peter en av dem som protesterade.

 

 

Artikelbild

| En typisk sen Lindvallbild. Han fick larm i mobilen om olyckor - låg de på överkomligt avstånd tog han sig dit.