Att fylla år känns inte särskilt speciellt, tycker han.
– Det spelar ingen roll hur gammal du är tycker jag, bara du gör vad du gillar och är nöjd. Du kan vara 30 och bete dig som 70, liksom, allt handlar om inställning till livet, säger Olwan, eller Oliwer som han egentligen heter.
– Men ingen säger det, nånsin. Inte ens mamma. Hon kallar mig Charlie, för jag heter Charles i mellannamn.
Familjen flyttade till Oxelösund från Årdala när Olwan var nio år.
– Vi bodde på en liten gård mitt ute i ingenstans. Jag kommer ihåg att jag fick låna mammas gamla skateboard några gånger och åka på altanen, för det fanns ingen annanstans där jag kunde åka. Men så gick den sönder, och jag önskade mig en ny.
"Vänta till du fyller", var svaret, och önskningen blev uppfylld. I tioårspresent fick han sin första egna skateboard.
– Från den dagen har jag varit fast. Jag minns hur det fanns en liten asfaltplätt utanför huset som jag åkte på, någon måste ha sopat bort gruset.
Vad var det du fastnade för?
– Känslan man får när man åker skateboard är som en blandning av glädje, lycka och adrenalin. Sedan finns den där faktorn som man inte kan beskriva, som är just en känsla. Har jag en dålig dag, kan jag åka ut med brädan, och då blir det en bra dag.
Skolan och uppväxten tillbringade han i Oxelösund, innan han fick jobb på SSAB. Han trivs, men fritiden är det viktigaste för honom.
– Det är kul och så, men det som är livet utspelar sig på fritiden.
Olwans liv har präglats av det stora intresset.
När han reser, reser han någonstans där han kan åka bräda.
– De bästa resorna jag gjort är till Kalifornien, skateboardens hemland, och till Barcelona. Otroligt häftigt. I Kalifornien är det liksom en livsstil. Och Barcelona är helt perfekt för att skejta. Staden är inte byggd för att åka skateboard, men det passar liksom perfekt ändå.
När han hänger med kompisar, skejtar de ihop.
– Men flera är gifta och har barn nu och kan inte åka lika mycket som förut. Folk har mer ansvar.
Helt riskfritt är det inte. Från sin första ollie fram tills i dag har Olwan dragit på sig några skador.
– Jag har dragit sönder ledband i axeln två gånger, och gjort illa knät. Det är en skada på yttre menisken. Kroppen tar lite stryk.
Framtidsplanerna är lösa. Olwan är en sådan som tar dagen som den kommer.
– Jag vill gärna resa mer, kanske flytta. Men det viktigaste är att leva som man själv vill leva. Det enda man ångrar är det man inte gjorde.