IFK-profilen Stefan Germerud fyrar 40 år av många bollar i luften

"¡Asesino, asesino!" ropas det från den cigarröksfyllda läktaren. Spanska för "dräpare". Det har bara gått några få minuter av den pågående seriefinalen och stämningen är redan tryckt inne i den sydspanska handbollshallen. En 19-årig Stefan Germerud spelar ute på kanten, nära den bolmande publiken. Det är han som är dräparen.

– Jag lyckades fälla en kille i motståndarlaget, vilket inte var särskilt populärt hos publiken. Inget farligt egentligen, två minuter på bänken, men de spanska supportrarna har ett annat temperament. Jag blev kallad för dräparen resten av finalen, skrattar Stefan.

Det var efter gymnasiet som Stefan bestämde sig för att det var dags för någonting att hända. De välfyllda läktarna i Spanien, en av världens största handbollsnationer, lockade. Inte konstigt, Stefans handbollshistoria tar sin början redan innan han var tio år fyllda, då i moderklubben IFK Nyköping.

– Jag provspelade för lite olika klubbar runt Alicante och blev erbjuden ett kontrakt. Jag flyttade dit för att spela en säsong med det lag som låg tvåa i ligan. Det blev en annorlunda säsong, men också väldigt lärorik. Det är ett helt annat klimat ute på planen där.

Vid sidan om handbollen tog han lektioner i spanska. Ett helt nytt språk för Stefan, som hade läst tyska i skolan. Ibland uppstod vissa språkförbistringar - och det med konsekvenser.

– Min tränare skrek mycket på mig, och bara på spanska. När jag inte förstod skrek han bara högre. Det resulterade i en del straffträning och springande upp och ner längs läktarraderna, berättar han.

Både språket och sporten fick följa med hem till Sverige efter säsongslutet, då han började läsa till ämneslärare i idrott och spanska på universitetet i Örebro. Efter att ha jobbat några år som lärare, både i Örebro och hemma i Nyköping, skulle cirkeln slutas när han tillträdde som tränare och senare även kanslichef för sin moderklubb. I år är det åtta år sedan han började sitt arbete som kanslichef. Stefan beskriver IFK som en andra familj och som en klubb med många eldsjälar.

– Mycket av det arbete som sker här på IFK är ideellt. Det är många timmars hårt slitande bakom det hela. Alla insatser som görs för klubben är viktiga. Det är tufft, man stöter på nya utmaningar varje dag. I slutändan bidrar vi till att barn och ungdomar får en meningsfull fritid, då är det värt allt slitande tycker jag, säger Stefan.

I dag, torsdag, torsdagen fyller Stefan 40, något som ska firas i helgen med god mat och gott sällskap i form av släkt och vänner.

– Det känns helt okej att fylla 40, det är bara att gilla läget. Jag trivs bra där jag är i livet. Men visst hade det varit roligare att fylla 25!