En rakryggad gentleman har lämnat oss alldeles för tidigt.
Pontus föddes på skottdagen 1960 och växte upp på familjegården Krusenhof utanför Norrköping. Han gick först i skolan i Åby och tog sedan studenten i Norrköping.
Efter avslutad studentexamen gjorde han sin militärtjänst vid trängtrupperna. Att ge och ta emot order, kamratskapet, och ordning och reda, var saker som passade Pontus som hand i handske. Han blev snabbt kapten och gick sedan in i försvarets reserv. Han var senare under en tid i FN-tjänst, och brukade med stolthet skämta om att han var en ende i familjen som fått Nobelpriset – då FN:s utlandsstyrkor tilldelats Nobels fredspris.
Pontus utbildade sig till lantmästare för att kunna ta över driften av familjegården, och skapade snabbt vänner runt om i landet. Han byggde tidigt en modern energianläggning för att skapa bättre driftsekonomi, och byggde upp en storskalig äggproduktion. Han samordnade också fler gårdar för att förbättra driften. Han var en entreprenör och skicklig förvaltare av Krusenhof. Norrköping växte och Krusenhof exproprierades för stadens expansion.
Efter ett par års sökande hittade familjen en ny gård, Hjortsberga vid Gnesta. De byggde upp ett nytt fantastiskt corps de logi som fick kulturpris, och efter ytterligare något år köpte de även granngården Balsberga. Med sitt öppna och gästvänliga sätt fick familjen snabbt många nya vänner.
Pontus var en klok och eftertänksam person. Det var inte alltid så lätt att veta exakt vad han tänkte, men de tankar han förmedlade var fulla av kärlek och omtanke – ibland skarpt direkta men inte ovänliga. Han var oklanderligt korrekt och samtidigt en glad garçon. Oavsett omständighet alltid välstruken, även då han på olika tillställningar framförde sitt paradnummer. Att Pontus var respekterad och omtyckt av alla vittnar inte minst hans engagemang i Johanniterorden, där han var ordförande i östra regionen.
Vår älskade har valt att lämna oss ♥Älskar dig♥
Med de orden fick vi det ofattbara beskedet att Pontus inte längre fanns bland oss. Pontus lämnar oss alla i stor saknad och sorg. Närmast anhöriga är hustrun Suzanne och barnen Philippa och Hack, samt pappa Roland med Elisabeth och systern Madeleine.
Christer Winberg
Gustaf Tornerhjelm