[fakta nr="1"]
My Darling och Ida Krusell går både ekonomiprogrammet på Nyköpings enskilda. Där ingår det att under sista året driva ett UF-företag.
– Men jag hade nog velat göra det ändå, även om vi inte var tvungna eller vad man ska säga. Det är en sådan bra övning i att vara företagare, utan risker, säger My.
– Och vi har fått massor med kontakter i näringslivet, säger Ida.
Båda kände att de ville göra något som tar ställning.
– Det är så viktigt att visa på allas lika värde, på jämställdhet. På det här sättet ville vi ge människor en inblick i varandras liv, och skapa gemenskap. Det är vi tillsammans som gör Sverige, allihopa, säger My.
– Sedan tycker vi båda om att fota, och hade blivit inspirerade av Humans of New York, säger Ida.
Humans of New York är en fotoblogg som startade 2010. Brandon Stanton, grundaren, går ut och fångar upp människor på gatan, fotar en porträttbild och gör en kort intervju som presentas i citatform. Konceptet har vuxit, kopierats runt om i världen, getts ut i bokform, och var alltså inspirationen för Ida och My.
– Det är ett väldigt bra sätt att få människor att kunna relatera till varandra, att få veta lite om vad andra människor, som man kanske aldrig skulle ha pratat med, har för drömmar, hur deras liv varit, säger My.
Redan innan de hade en färdig produkt, fick de andra pris i en tävling för årets bästa företagspitchar som anordnades av Sörmlands sparbank.
– Häromveckan var vi på en mässa där vi sålde vår bok, och då kom en av jurymedlemmarna fram köpte en och sa att han kände redan då att den här boken måste han ha, säger Ida nöjt.
Vissa människor har de kontaktat redan innan, men de allra flesta är människor som de gått fram till på stan och frågat om de vill vara med i projektet. De har sedan tagit en porträttbild och ställt en fråga – som exempelvis "vad är du tacksam för".
– De flesta är främlingar, men några stycken är människor vi känner sedan tidigare som ville vara med, säger Ida.
– Förvånansvärt många hade så kloka svar, utan att de fått möjlighet att förbereda sig. Och de allra flesta vi frågade ställde upp. Det var några nej, men det berodde mest på att de var stressade och hade bråttom någonstans, fortsätter My.
Svaren har de sedan skrivit både på svenska och engelska, för att göra boken tillgänglig för så många som möjligt.
– Det vi själva är mest nöjda med är att vi under processen har utmanat oss själva. Det är lite nervigt att gå fram till en helt främmande person, man är verkligen utanför sin comfort zone, säger My.
– Vi har vuxit lite tror jag. Och eftersom det varit så fin respons och människor varit så positiva har man fått mod att våga ta mer kontakt med människor, säger Ida.