NÀr SN slÄr en signal till Carola Eriksson, lÄter hon en aning sömndrucken. Det visar sig att hon och maken unnat sig sovmorgon i kolonistugan pÄ Jogersö, sÄdÀr som man kan göra pÄ en söndag nÀr barnen Àr stora och kan sköta sig sjÀlva. 16-Äriga Ida och 18-Ärige Fredrik Àr kvar hemma i radhuset i Peterslund.
Det Àr "gubben" Rikard som har sett till att hennes 40-Ärsdag uppmÀrksammas i SN.
â Han kommer fĂ„ ett helvete sen nĂ€r han fyller Ă„r, skrattar Carola i luren.
I sommar ska de tillbringa hela semestern i kolonistugan, som de brukar. De tog över efter makens mormor 2012. DÄ sÄlde paret husvagnen och ett nytt kapitel i livet tog vid.
Men vad gÀller odlingen, har Carola inte sÄ mycket att sÀga:
â Jag gör inte sĂ„ mycket hĂ€r ute egentligen, det Ă€r mest gubben som sköter det. Men jag hjĂ€lper till och sĂ€tter lite potatis och sĂ„r lite sĂ„dĂ€r, sĂ€ger hon.
Vad gör du dÀr ute dÄ?
â Jag sköter markservicen. Bakar lite och lagar mat.
Vilken Àr den godaste maten du lagar?
â Jag vet inte! Vi grillar faktiskt vĂ€ldigt mycket... Oftast kött eller kyckling.
Hur funkar det att bo sÄ tight pÄ grannar?
â JĂ€ttebra! Det Ă€r mysig stĂ€mning, man pratar och umgĂ„s och har fester tillsammans. Förra Ă„ret var jag engagerad i att ordna tvĂ„ fester för alla som ville komma. Annars brukar vi ha mindre pĂ„ vĂ„r gata.
NÀr paret hade husvagn Äkte de runt mycket pÄ semestrarna.
â NĂ€r vi hade husvagnen Ă„kte vi runt ganska mkt pĂ„ semestern, Ă€ven om vi hade den uppstĂ€lld ocksĂ„ pĂ„ olika campingar. Man var ju vĂ€ldigt nĂ€ra varandra dĂ€r ocksĂ„, pĂ„ vissa campingar, sĂ„ man umgicks med andra, sĂ€ger Carola.
Saknar du husvagnslivet?
â Ja, litegrann. Man kom ut och Ă„kte mycket. Visst saknar man husvagnen, sĂ„ Ă€r det...
Den stora skillnaden mellan husvagnsliv och koloniliv Àr nÀrheten till hemmet, konstaterar hon.
Ăr du hemkĂ€r?
â Ja, det Ă€r jag nog. Jag trivs hemma. Jag Ă€lskar att baka, sĂ„ man kan göra det, eller titta pĂ„ tv, lĂ€sa, eller paddan... Jag brukar spela pĂ„ den, kortspel, eller kolla pĂ„ film.
Det Àr nu 20 Är sedan hon föll pladask för radhuset i Peterslund. Hon öppnade dörren, möttes av trÀpanel och kÀnde: "hÀr vill jag bo". Det Àr lite fjÀllenkÀnsla, menar Carola.
NĂ€r hon inte jobbar, bakar eller hĂ€nger hemma Ă€r hon friidrottsledare i SLK. Tillsammans med de andra i föreningen kĂ€mpar hon för att fĂ„ fler att engagera sig ideellt â ett tufft jobb. SjĂ€lv Ă€r hon sekreterare.
Hur gör ni?
â Man fĂ„r sitta kvar helt enkelt. Man försöker fĂ„ in nya, men det Ă€r svĂ„rt.
Carola har hand om sexÄringar och uppÄt, nÄgot som ger henne vÀldigt mycket.
â Man fĂ„r sĂ„ mycket tillbaka frĂ„n barnen!