Det finns flera som kan berätta dråpliga historier om Erik Nyholm. Han som tycktes ha en outsinlig gruva av energi hade ett finger med i många saker i Oxelösund.
Ena sonen, Göran Nyholm, minns när pappa nyligen gått i pension och agerade barnvakt. Han travade runt i kuststaden med barnen så pass mycket och långt att Göran tvingades byta däck till barnvagnen.
Själv minns jag en av de gånger jag jagade mil till Vasaloppets öppna spår och var på Jogersö. Plockade laggarna ur bilen och spände dem för mig. Efter första staktaget noterade jag att Erik Nyholm kom i sin bil och med skidor. Trots ett försprång på flera minuter var Erik Nyholm ikapp och om mig efter knappt sjuhundra meter. Knäckande.
Andra minns honom när han körde snöskotern med spårsläden för att spåra och ropade till folk att gå ur spår. Några minuter senare hördes samma rop igen om att gå ur spår, men då kom han på skidor.
Erik Nyholm växte upp på Tunabergshalvön, Grytberga. Han flyttade på 1950-talet till Oxelösund och träffade sin Elisa. Han arbetade hela sitt yrkesverksamma liv inom Oxelösunds kommun (körde sopbil, arbetade inom gatukontoret, hamnfogde).
Men det var sitt engagemang inom idrotten (spelade fotboll i IFK Oxelösund, skidor i SLK Oxelösund, cykling) och föreningslivet som de flesta minns honom. Han körde tuff-tuff-tåget, hjälpte till vid Oxelöloppet, spårade skidspår. Han tilldelades kommunens eldsjälsstipendium för åtta år sedan.
Erik Nyholm blev 92 år.