Håkan Borg är en man med bestämda åsikter. För folk i spridningsområdet är han kanske mest känd för sina privata läkarmottagningar i Oxelösund och Nyköping, och för sina debattinlägg om läkarnas arbetsinsatser – eller snarare bristen på möda, enligt honom.
Men vi återkommer dit – och börjar från början, i Pernå, i Finland.
När Håkan var tre och ett halvt år utbröt finska vinterkriget.
– Min familj bodde i en uppstöttad potatiskällare under hälften av de 105 dagar kriget varade. Vi bodde under bombmattan från Leningrad mot Helsingfors.
Andra skickade sina barn till Sverige, men Håkan Borgs föräldrar vägrade.
– De var nog rädda att jag skulle bli kvar – och så blev det ju också för många.
Som sexåring fick han börja skolan, ett år tidigare än vanligt. Men skolgången skulle bli svår.
– Men där fick jag min första stora mentor, min lärare, Rut Ekholm. Hon var den som upptäckte min svåra dyslexi. I hembyn hette det att det är synd om kaplanen som har en så dum son, och kaplanen var pappa det. Men jag studerade hårt, var oerhört flitig, och tog tillvara på varje minut av studietid.
När han gick i det som motsvaras av andra ring här i Sverige ville han läsa långmatematik, men i klassen fanns inte tillräckligt många elever som ville läsa den kursen.
– Då gick jag om andra året, för i årskullen under fanns tillräckligt många som ville. Och det ändrade mitt liv. Det öppnade naturvetenskapens värld, och eftersom jag läst in alla kurser det tidigare året kunde jag lägga till mer ämnen, ägna mig fullhjärtat åt exempelvis matematik och kemi. Och när jag slutade var jag skolans bästa elev. Diplomet har jag kvar.
En vän till familjen rådde honom att bli läkare, ett råd som Håkan lydde. Vid gallringskursen fick han höra att han skulle åka hem - de andra eleverna hade pluggat i ett halvår, och Håkan hade sökt först en månad tidigare. Men han kom in på läkarlinjen, på plats 59 av 60.
– En skön revansch mot de som häcklat!
Under studietiden mötte han blivande hustrun Gunilla, som studerade till att bli tandläkare, vid en studentfest.
Efter att ha jobbat några år i Finland beslöt familjen, som nu bestod av hustrun Gunilla och två barn, att bryta upp.
– Jag upplevde det som att finlandssvenskar var andra klassens medborgare. Jag hade aldrig fått en karriärtjänst, och jag glömmer inte studiekamraten som sa att tredje korståget till Finland var på 1300-talet – åk hem!
Det blev Västerås, först på en röntgenklinik, men sedan på en öron-näsa-hals-avdelning. Sedan tog karriären honom över hela Sverige. Han jobbade bland annat i Västervik, Umeå, Norge, Saudiarabien och i Hudiksvall i många år.
– Jag har alltid sökt mig till ställen med hav. Jag fick erbjudande från Växjö, men det räcker inte med en sjö. Jag måste bo vid havet.
Håkan hade mentorer som den barska överläkaren Ragnar Rudberg, som skällde på honom varannan vecka men gav ett lysande betyg med orden "gödslar man bra växer det ogräs", nattsköterskan Astrid som Håkan i dag ser som sin största läromästare, Göran Gibson som lärde honom hur viktigt omhändertagande och empati är gentemot patienterna. I Hudiksvall gick han över till att ha en privatpraktik.
Samtidigt var politiken alltid med honom. Redan i Umeå 1968 gick han med i nuvarande Liberalerna. Han har bland annat suttit i kommunfullmäktige i Hudiksvall, varit landstingsledamot och efter att han och frun flyttat till Nyköping för att bland annat vara nära yngsta dottern som precis fått ett barn, kandiderade han till riksdagen. Inom politiken har han haft några hjärtefrågor.
– Det ena är miljön. Bland annat hanteringen av fosfor och Östersjöns övergödning. Jag hade ett projekt med solcellsdrivna båtar, men det blev fiasko, jag var före min tid. Det andra är vården. Jag har starkt kritiserat läkarnas arbetsbörda, att de träffar för få patienter och det blev ett helvetes liv.
Han har hunnit med mycket, Håkan Borg. Och att ta tillvara på tiden har alltid varit viktigt.
– Du ska leva på riktigt, hela livet. De som säger att de ska göra si och så när de pensioneras, de är så gott som halvdöda. Man ska leva hela tiden, man har bara ett liv, och man måste ta tillvara på varje minut.