Med sina cirka 300 medlemmar är de en av de största föreningar som huserar i Kulturhuset Slottsvakten.
– Vi har flera utställningar här, och vi ändrar dem hela tiden. Om ett museum bara har samma saker besöker man det bara en gång, säger Eva Andersson.
Med snabba steg går hon vant genom salarna.
– Där har vi Gert Fredrikssons prissamling som är på lån från kommunen, här inne visar vi filmer som visar Nyköping från förr, vi har filmer från 1910, -36, -54, fram till 2000-talet. Här inne har vi byggt upp en skolsal, som de såg ut på 1860-talet. Och där har vi också Nyköpings alla skolkataloger datoriserade, säger Eva, och pekar och visar.
Föreningen bildades 1977, och firar 40 år nästa år.
– Anledningen till att vi bildades var att det gick en rivningsvåg genom staden. Vi ville visa och bevara kulturarvet i Nyköping, säger Eva.
Efter en hektisk sommar, fylld av programpunkter, har hösten tagit vid. Riktigt lika fylld av aktiviteter som sommaren är den inte, men Nyköpings hembygdsförening har en hel del på gång.
– Förutom stadsvandringar har vi bland annat utställning i NK-villan tillsammans med Bildgruppen med start den 19 oktober, och så har vi grötfest för 80 plus, för gäster som är just 80 år eller äldre, i Pelles lusthus den 23 november, och så julmarknaden den 27 november där vi brukar bjuda på den traditionella sörmländska rätten korngryn och fläsk. Jag brukar få koka runt 80 liter! Och i december är det Nordiskt gästabud. Så det är fullt upp.
Förutom att vara en del av Slottsvakten, gör föreningen en hel del annat, och man gör särskilda insatser för skolor och unga – som stadsvandringar, höstmarknad vid Stenkullaskolan, och föreläser och berättar om vikingaliv för skolklasser som besöker runstenar i Släbro.
– Vi tar emot skolklasser här på Slottsvakten, och också elever som är nya här i Sverige, som de som går Gripenskolans språkintroduktion, för att de ska få lära sig om sin nya hembygd. För dem har vi också ordnat besök på lantgårdar.
För Eva, som gick med 1979, och som bland annat varit kassör, sekreterare och varit ordförande en omgång tidigare, är det självklart att man ska värna om Nyköpings historia – särskilt som inflyttad. Hon kommer från Varberg och bodde under uppväxten i Floda utanför Katrineholm, och flyttade in till Nyköping efter att först ha bott några år i Nävekvarn.
Varför är det så viktigt?
– Är man Nyköpingsbo hör det till att känna till historie- och kulturarvet, och värna om det. I dag flyttar folk runt så mycket, men det är viktigt att känna rötterna och kulturarvet, att veta något om sin hembygd. Att värna om vår stad, helt enkelt.