• Waldorfskolan, och förskolan på andra sidan vägen, är två av få privata alternativ i Gnesta. Verksamheten är dock idéburen, vilket betyder att syftet inte är att generera vinst till en ägare. Foto:
  • Håkan Ekstrand (C), oppositionsråd i Gnesta. Foto:
  • Lena Staaf (V), gruppledare i Gnesta. Foto:
1/

Politik: Inga vinster i Gnesta kommuns välfärd

Gnesta

Det är dags för politikerna i riksdagen att rösta om vinster i välfärden, och det ser inte ut att bli något vinsttak. I Gnesta lyser dock välfärdsföretagen med sin frånvaro.

I dag röstar riksdagen om regeringens förslag om att begränsa vinsterna för välfärdsföretag. Debatten om vinster i välfärden har pågått mer eller mindre intensivt sedan förra valet, och frågan går nu i mål. Men något vinsttak ser det inte ut att bli, då regeringen och Vänsterpartiet inte har fått ihop en majoritet i riksdagen.

Krönikören och tidigare folkpartisten Johan Schück kallade lagförslaget för en "återvändsgränd" i DN tidigare i veckan. Lena Staaf, Vänsterpartiets gruppledare i Gnesta, har dock inte gett upp hoppet.

– Det här är en jätteviktig fråga, och den är inte avslutad i och med omröstningen. Det finns ett stort stöd bland allmänheten att stoppa vinsterna i välfärden, och det gäller att hitta olika former att driva frågan, säger Staaf.

I Gnesta kommun har dock utgången i riksdagen ringa betydelse, eftersom det inte finns några vinstdrivande välfärdsföretag. Waldorfskolan, förskolan Grinden, som drivs av Pingstkyrkan, och personalkooperativet De fyra årstiderna är alla så kallade idéburna verksamheter. Inom äldreomsorgen finns inga privata alternativ.

Någon som vill ändra på den saken är oppositionsrådet Håkan Ekstrand (C). Han vill se fler privata aktörer i Gnesta, och menar att det skulle vara bra för de kommunala verksamheterna att ha en konkurrent att jämföra sig med.

– Det handlar ju lite om den politiska inriktningen och viljan i kommunen, om det känns attraktivt eller inte, säger Ekstrand.

Håkan Tenelius är näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Enligt honom har privata aktörer svårt att etablera sig i landsbygdskommuner, men han vill inte sätta Gnesta i den kategorin.

– Däremot har hela debatten kring Reepalu-utredningen skapat en osäkerhet i hela branschen. Det har också varit svårt för mindre företag att få banklån.

Kommunens villkor gentemot privata aktörer spelar också stor roll, menar Tenelius, som nämner Nyköping som ett ur hans perspektiv lyckat exempel.

– Där utförs mer än 50 procent av hemtjänsten av privata aktörer, och det är inte bara i tätorten. Kallstarter, utan garantier om en enda kund, är i princip omöjligt, säger Håkan Tenelius.

Regeringens förslag

Den så kallade Reepalu-utredningen, ledd av socialdemokraten Ilmar Reepalu, mynnade ut i ett lagförslag som innebär att privata företag inom skola och omsorg skulle beläggas med ett vinsttak på 7 procent av det operativa kapitalet, plus statslåneränta.

Sverigedemokraterna var efter valet 2014 mot vinster i välfärden, men har under mandatperioden svängt i frågan och röstar nu nej till regeringens förslag.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

Gnesta kommunRiksdagenKommunalpolitikPolitikVinster i välfärden
Relaterat