Det är här, på Ånhammars marker norr om Stjärnhov, som Bo Lemar vill anlägga en våtmark för att främja den biologiska mångfalden. Foto:

Våtmarker svaret på många problem

Gnesta

Ånhammars säteri har planer på att anlägga en 14 hektar stor våtmark, något som kan få positiva konsekvenser för allt från den biologiska mångfalden till vattenkvaliteten i Gnesta.

Naturvårdsverket satsar stora pengar på att få fler markägare att anlägga våtmarker för att möta klimatförändringarnas påverkan på grundvattennivåerna. Historiskt sett har det funnits fler våtmarker i Sverige, men många har dikats bort i takt med att lantbruket växt fram.

Det finns dock många andra vinster med att anlägga en våtmark, och i fallet Ånhammar handlar det främst om att gynna den biologiska mångfalden, enligt länsstyrelsen som bekostar investeringen. Våtmarken bidrar även till att rena övergött vatten från fosfor och kväve.

— Övergött vatten som rinner rakt ut i Östersjön bidrar negativt till algblomning till exempel. Våtmarkers renande effekt är då en positiv åtgärd i sammanhanget, säger Martin Tärning, våtmarkshandläggare på länsstyrelsen i Sörmland.

Bo Lemar på Ånhammars säteri, som har ansökt om stöd för en ny våtmark, berättar om andra positiva effekter.

— Det kommer bli jättevackert på mark som i dag är ganska värdelös. Det är för blött för att korna ska kunna beta ordentligt. Jag ser det som kulturvård, och det gynnar den biologiska mångfalden också, säger han.

Bo Lemar Foto:

I praktiken handlar det om att bygga en vall längs området, samt att anlägga anordningar för att kunna reglera vattennivån. Resultatet blir ett vattendrag med ett djup på som mest 0,8 meter.

I utkanten av området kommer en utkiksplats att märkas ut, och två öar ska anläggas för att locka fåglar till våtmarken.

Enligt Bo Lemar har berörda grannar hittills varit positiva till idén. Han hoppas få tillstånd och börja anlägga våtmarken till hösten, men exakt när man kan börja gräva beror lite på hur vattennivåerna ser ut efter sommaren.

Räknar ni med att gå runt ekonomiskt?

— Det ska inte bli en kostnad för oss, men vi kommer inte tjäna några stora pengar på det heller. Det handlar mer om att göra något bra med marken och att skapa en vackrare landskapsbild, säger Bo Lemar.

Länsstyrelsen står för kostnaden

Länsstyrelsen står vanligtvis för 90 procent av, och i vissa fall hela, anläggningskostnaden för nya våtmarker.

Därefter kan markägaren söka en årlig miljöersättning för underhåll. Det sker i samband med att man gör sin så kallade SAM-ansökan, något som omkring 2 000 lantbrukare i Sörmland gör varje år.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

Länsstyrelsen i SörmlandGnestaBiologisk mångfaldLandsbygdLantbruk
Relaterat