När marken gungar under fötterna och en när och kär tappar fotfästet och behöver få omvårdnad. Att då få komma till en liten enhet, som D och P på Björntorp, med änglar som jobbar där, betyder allt.
En personal som lirkar, skrattar, sjunger, bara sitter bredvid, backar tillbaka och lämnar ifred, pratar minnen ur album, dricker nyponsoppa med skorpor på natten tillsammans, klappar och kramar om anhöriga, berättar för anhöriga om mysiga stunder och samtal de haft, dukar extra fint till helgen, ringer hem och frågar hur den anhöriga mår, bemöter med värdighet, hjälper att ringa hem och säga god natt till den älskade hälft som bor kvar hemma.
Att det sen vid en flytt till en annan avdelning sätts in en extraresurs för att den vårdbehövande ska få en så lugn och bra start som möjligt. Även jag som anhörig får ett otroligt lugn då.
Tack för att dessa änglar finns.
Anhörig