Föreningsliv De utmaningar som Bissarna Fotboll under flera år kämpat med har nu lett fram till ett stopp för att boka plantider. Kommunens representant uttalar sig om hur viktigt det är att rättvisa råder och att alla föreningar behandlas lika.
Då jag satt som styrelseledamot i Bissarna Fotboll under ett år fram till i våras, vill jag först slå fast att jag, liksom alla andra styrelsemedlemmar sedan 2014 och föreningens klubbchef, har ett gemensamt ansvar för klubbens utmaningar. Det största ansvaret har dock föreningens MEDLEMMAR, som sedan 2014 röstat igenom verksamhetsplaner med ambitionen att herrarnas A-lag ska till Superettan. För detta krävs stora resurser, både i form av pengar och kompetens. Att driva denna målsättning med en ekonomi i balans är inte enkelt, vilket också visat sig.
Vad gäller ekonomi- och rättvisefrågor har jag en del att tillföra diskussionen.
Kommunen hävdar att rättvisa måste råda mellan olika föreningar och att alla måste behandlas lika. Vari ligger då det rättvisa i att bevilja borgen för vissa föreningar men inte för andra? Vari ligger det rättvisa i att plan- och halltider i princip är desamma för alla Rosvallaklubbarna (ishockeyn undantagen) mot bakgrund av olika man- och maskintid som krävs för att iordningsställa gräs eller hallgolv. Om rättvisa ska råda borde väl kostnaderna för tiderna som bokas i så fall vara olika?!
Investeringar i kommunala idrottsanläggningar beskrivs ofta som ett exempel på ”vad idrotten får på bekostnad av investeringar inom välfärden”. Den årliga kostnaden för de investeringar i idrottsanläggningar som görs sprids dock ut över många år genom så kallade avskrivningar. Vari ligger rättvisan ur denna synvinkel, när fotbollens årliga kostnadsavskrivningar är avsevärt lägre än vad de är för andra föreningar? Och varför avspeglas då inte dessa skillnader i olika planhyror?! I varje fall tills kommunen lever upp till sin avsiktsförklaring att bygga en ny fotbollsarena på Rosvalla.
Något som sällan berörs i den allmänna debatten är de intäkter som en förening tillför en kommun.
I Bissarna Fotbolls fall kan jag nämna två stora inkomstkällor:
De fotbollscuper som Bissarna (tillsammans med IFK Fotboll) arrangerar och genomför, inbringar stora kommunala skatteintäkter och inkomster till många av kommunens företag. Det rör sig om mångmiljonbelopp varje år som tillförs kommunens ekonomi tack vare föreningens arbete.
De sociala projekt som Bissarna Fotboll genomför är ovärderliga sett till vad de betyder för kommunens ungdomar och ensamkommande flyktingar. Beräkningar på värdet av dessa genom socioekonomiska rapporter, ger även här mångmiljonbelopp i besparingar för kommunen.
Om kostnader enligt ovan (inklusive diverse projektstöd kommunen bidrar med) ställs mot bara en mindre del av de intäkter som tillförs genom Bissarna Fotboll varje år, så är affären en veritabel plussaffär för kommunen, där pengar faktiskt tillförs vare år och kan användas i t ex välfärden. Sett ur detta perspektiv är Bissarna Fotboll inget annat än en kassako för Nyköpings kommun, och debatten om vad som är rättvist eller inte borde kanske kunna föras på en mer upplyst nivå.
Det krävs stora resurser att ta bissarnas a-lag till superettan. Men i debatten om vad föreningslivet kostar kommunerna berör man sällan vilka intäkter föreningarna bidrar med och de är stora, skriver insändarskribenten. FOTO: JENS ALVIN
Kjell G. Hjelm Utflyttad Nyköpingsbo sedan 30 år och bissare – oavsett vad