De som i dag är sex år och börjar skolan till hösten kommer att lämna gymnasieskolan 2028. Statistiken säger att lärarbristen kommer öka till 65 000 lärare 2025, lagom till att dessa sexåringar slutar grundskolan.
De har då en skolgång som dittills präglats av ökad brist på legitimerade lärare i Nyköpings kommun och skall då gå tre år till, på det gymnasieprogram de kan komma in på med sina betyg.
Nu har vi en kommunalt finansierad skola med en svag statlig styrning. Vilka krav är då relevanta att ställa på en kommunal arbetsgivare som för föräldrars räkning skall säkerställa kvalitet för unga i skolan mellan sex och 19 år? Ska Nyköping vara en kommun dit man söker sig tillbaka för anställning, efter att ha valt en lärarutbildning?
Ska Nyköpings kommun attrahera lärare, när omorganisationer i grund- och gymnasieskola är skakiga, otydliga och osäkra och visioner är bristvara? Ska Nyköpings kommun kunna behålla erfarna lärare när lönenivån är låg och löneförhandlingar är en chimär?
Kommunens låga lönesättning av lärare är en av huvudorsakerna till att många lärare byter kommun och arbetsgivare.
Vi i Lärarnas Riksförbund ser inga satsningar från kommunens ansvariga, för att råda bot på kända framtida problem. Som kronan på verket är lärarkollektivets löneförhandling obefintlig. Den finns inte. Vi har att acceptera den budgeterade procentsats som ingår i budget 2016, med mössan i handen, trots att vi har sifferlöst avtal som bland annat skall ta sikte på den annalkande bristen på lärare.
Det är tyst från utbildningsnämnden när det kommer till att hantera framtidsfrågor. Hoppet står i dag till mediahajpen runt Nyköpings högstadium. Det räcker inte, vare sig för kommunens lärare eller för våra sexåringar.
Helena Grönquist
Ordförande Lärarnas Riksförbund Nyköping
Gunnar Hansson
Vice ordförande Lärarnas Riksförbund Nyköping