Det behövdes så mycket arbetskraft i landet att man bjöd in människor från andra länder som kunde arbeta, för att på så sätt skapa en välfärd som andra länder bara kunde drömma om att få uppleva. De som på den tiden bestämde i landet skrev regler som passade de stora företagen på arbetsmarknaden. LAS och MBL blev snart drakar som växte och blev större.
Många år senare såg man att drakarna inte var anpassade till dagens arbetsmarknad. Människor hade svårt att komma förbi drakarna för att på så sätt skaffa sig ett arbete, speciellt de människor som tillhörde marginalgrupperna. Andra vågade inte lämna sina arbeten, även om de vantrivdes, för drakarna hade blivit deras skydd mot förändring och förbättring.
För att släppa in de marginaliserade människorna förbi drakarna, samtidigt som man uppmuntrade dem som ville vidare till en ny arbetsplats, var man tvungen att sätta in en arbetsmarknadskommission. Bara en sådan kommission kunde rädda landet från ett fortsatt utanförskap för alldeles för många människor. Bara en sådan kommission kunde anpassa de nuvarande reglerna till den arbetsmarknad som fanns i den nya tiden.
Helene Carlind (C)